Inrikes

Trots satsningar och utfästelser – notan för inhyrd vårdpersonal fortsätter växa

Uppdaterad
Publicerad

Trots de senaste årens satsning fortsätter regionernas kostnader för inhyrd vårdpersonal att växa. Men det finns stora skillnader. I Stockholm kostar hyrpersonalen mindre än 350 kronor per invånare – i Västernorrland över 2 000.

Hyrpersonalen är på många håll nödvändig för att hålla igång vården, men det är också en dyr lösning som anses öka patientriskerna.

2016 visade en SVT-granskning att kostnaderna för inhyrd vårdpersonal fördubblats på fem år, trots en rad projekt för att bryta utvecklingen. Då lanserades en ny satsning där regionerna gemensamt skulle göra sig oberoende av hyrpersonal till den 1 januari 2019.

Ansvariga politiker menade att denna satsning skulle lyckas eftersom landstingen nu var överens.

– Om alla gör det samtidigt och jobbar efter den planen så kommer ju det att få påverkan vartän du söker dig med ditt bemanningsbolag runtom i landet, sa dåvarande landstingsrådet i Västernorrland Erik Lövgren (S) till SVT i slutet av 2016.

Men så blev det inte. SVT har kartlagt kostnaderna fram till och med september i fjol och visserligen minskar notan för hyrläkare något men för inhyrda sjuksköterskor ökar den så mycket att totalsiffran fortsätter uppåt.

Bara två minskar två år i rad

I till exempel Östergötland har kostnaderna för hyrsköterskor nästan fördubblats, och på Gotland har de ökat med 74 procent.

Den svenska vårdens årliga hyrnota ligger nu på drygt 5,5 miljarder, att jämföra med strax under 2 miljarder 2010.

I Östergötland har de totala kostnaderna ökat med 66 procent, i Skåne med 35 procent och i Stockholm med 26 procent.

I tio av Sveriges 21 regioner har kostnaderna ökat, i tio regioner har de minskat och i en (Blekinge) står utvecklingen still.

Bara två regioner – Halland och Jämtland/Härjedalen – har i SVT:s jämförelse lyckats minska de totala hyrkostnaderna två år i rad.

Stora skillnader per invånare

Stockholm, Västra Götaland och Västernorrland har de högsta kostnaderna totalt. Men när man tar hänsyn till folkmängden blir bilden en annan.

Dagens kostnader motsvarar i snitt 544 kronor per invånare i Sverige men kostnaderna är mycket ojämnt fördelade över landet. I Västernorrland motsvarar de i dag 2 000 kronor per år och invånare, över 1 000 kronor per invånare i regionerna Gotland, Gävleborg och Norrbotten, och strax under 1 000 i Jämtland/Härjedalen.

Örebro kommer närmast rikssnittet med 546 kronor per invånare, och i Stockholm, Västra Götaland och Skåne är kostnaderna lägst – under 350 kronor per invånare.

Så gjorde vi granskningen

Vår analys bygger på en enkät utskickad till samtliga av Sveriges regioner. Varje region har skickat in kostnader för inhyrda läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal inom primärvård, somatisk vård, psykiatri och övrig vård.

De insamlade siffrorna sträcker sig över tidsperioden januari 2017 till och med september 2019. Dessa kostnader rapporteras kontinuerligt in av regionerna till Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

Därför granskar SVT vårdens hyrnota

• Redan 2009 tog sig SVT:s Uppdrag granskning an systemet med inhyrda så kallade stafettläkare, ett system som kunde kopplas till både patientrisker, vårdskador och till och med dödsfall.

• 2016 gjorde SVT Nyheter en ny granskning, där man bland annat undersökte hur väl landstingen lyckats med sina ambitioner att fasa ut hyrläkarna, hur systemet fortfarande kunde kopplas till vårdskador och patientrisker – och hur det skapat en väg för olämpliga läkare att jobba vidare tack vare bristande information till sjukhus och vårdcentraler.

• Granskningen ledde till starka reaktioner, och ansvariga politiker och tjänstemän gjorde nya utfästelser om att täppa till säkerhetsluckorna. Granskningen sammanföll också med att regionerna och landstingen lanserade en ny satsning på att under två års tid göra sig oberoende av inhyrd personal.

Tre år senare undersöker vi nu vad som hände med alla ambitioner.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.