Den så kallade Tillsammansodlingen i Valla är en av flera stadsodlingar som kommit till på senare år. Amanda Hagerman är en av odlarna.

– Det är mycket lök, potatis och fänkål, berättar hon samtidigt som hennes dotter Hilda ger sig ut på jakt efter sockerärtor.

Stadsodlingars potential ska studeras

Stadsodlingar har blivit allt mer populära men vilken potential har de? Det ska ett forskningsprojekt på Mittuniversitetet nu ta reda på.

– Vi vill se hur stadsodlingar kan bidra till mer hållbara städer och samhällen, säger Gertrud Alirani som är doktor i statsvetenskap.

Under fyra år ska forskarna följa stadsodlingar på fyra olika platser i Sverige: Östersund, Härnösand, Södertälje och Lund.

– Tidigare studier har tittat mycket på storstäder men i Sverige har vi ju mest små och medelstora städer och det är också här som vi ser potentialen och en växande trend, säger Gertrud Alirani.

Se vilka strukturer som behövs

Bland annat kommer de titta närmare på hur olika stadsodlingar är uppbyggda och vilken typ som kan vara mest effektiv.

– Vi vill se vilka strukturer som behövs. Vad för stöd som krävs för att en stadsodling ska funka på ett så bra sätt som möjligt, säger Henrik Haller som är doktor i miljövetenskap.

Underlag för beslutsfattare

Forskarna har utgått från regeringens livsmedelstrategi, som pekar på att  Sverige ska producera mer mat för att bland annat kunna klara sig vid eventuell kris.

– Där kan stadsodlingar vara en liten del. Det kan även skapa lokal kunskap och bidra till social samvaro, säger Gertrud Alirani.

Vad är målet?

– Vi vill ta fram ett underlag för beslutsfattare att fatta rätt beslut när det gäller att stödja en ökad andel odling i staden, säger Henrik Haller.

Förutom Henrik Haller och Gertrud Alirani ingår även Elin Montelius, doktor i sociologi, och Katarina Giritli Nygren, professor i sociologi, i forskningsprojektet.