Cristian Salas och Anders Jonsson är sådana som alla efterlyser i den allmänna diskussionen om skolan – det vill säga fler vuxna. Cristian är socialpedagog, och Anders elevvärd. Deras jobb utförs inte i klassrummet, utan utanför.
– Ibland behöver man gå in och ”punkta” vissa elever som har det lite jobbigt, säger Anders.
– Vi försöker få eleverna att må bra, att de går in på sina lektioner och att de trivs med vardagen här i skolan, säger Cristian.
Stöttar elever
De jobbar tätt ihop men deras roller går också lite isär. Anders har mycket fokus på det som sker i korridorerna medan Cristian också har ett ansvar utanför skolan. Där handlar mycket om att stötta elever med hög frånvaro.
– Vår viktigaste uppgift är att ha ett bra samarbete med föräldrarna, det är A och O. Det finns elever som har en tendens att inte komma, de kallas hemmasittare. Då får man jobba med den problematiken, men alltid med en förälder. Sedan finns det elever som kanske mår dåligt och tycker att det är jobbigt att komma till skolan av andra orsaker. Så det är hela tiden ett hantverk att kolla vad problemet är. Och vi jobbar hela tiden i team för i vissa fall är det väldigt tunga saker man får reda på och då är det jätteviktigt att man har kollegor att samarbeta med, säger Cristian Salas.
Avlastar lärarna
På Gotland finns fem socialpedagoger som framförallt jobbar på öns högstadier. Att det blir en avlastning för lärarna är en uppskattad följd av deras arbete. Särskilt det att arbeta med frånvarande elever.
– Tidigare blev detta ett uppdrag som låg hos läraren själv. Samtidigt som har 25 elever i klassrummet ska man gå ifrån och ringa och kontrollera ”var tog den här eleven vägen?”. Det är klart att det är mycket bättre att vi har ett speciellt riktat uppdrag kring detta till socialpedagoger, säger Torsten Flemming, grundskolechef inom Region Gotland.
Cecilia Tofftén, biträdande rektor på Södervärnskolan håller med.
– Vad jag förstår på personalen så gör det absolut skillnad. Det handlar ju också om att hitta vad som vi kan avlasta lärare med. Med lärarbrist och så vidare är det ju viktigt att vi inte packar på mer arbetsuppgifter på de behöriga lärare vi har, säger hon.
”Ni betydde jättemycket”
Cristian Salas och Anders Jonsson märker också att deras jobb uppskattas. Både av kollegor, och av elever.
– Det roligaste i mitt jobb är att se utvecklingen. Man har haft elever som kommit i årskurs sju som varit skoltrötta. Sedan jobbar man med dem termin efter termin. Sedan i nian så märker de att ”jag kommer att komma in på gymnasiet”. Vissa kommer sedan när de är lite äldre, 19 eller 20, och säger ”Vet du vad? Ni betydde jättemycket”. Det är roligt att höra, säger Cristian.