Det tydligaste ”vi och dom-tänkandet” kom till uttryck när svensk media rapporterade om långa köer med danskregistrerade bilar som körde över Öresundsbron efter Kristi himmelfärdshelgen.

– Man blir ju lite förvånad när de får åka hit när vi inte får åka till dem, säger Kurt Millhagen som bor i Malmö.

Han tillhör gruppen sjuttioplussare som också betraktas som ”dom” av en del yngre.

– När jag ser äldre människor med sina barnbarn på lekplatser har jag reagerat mycket och tänkt vad gör ni nu, säger Andrea Zangerl, som leker med sina och väninnans barn i Magistratsparken i Malmö.

Hon skyndar sig att tillägga att hon brukar tänka att det nog finns en anledning.

– Man vet inte vilken livssituation folk befinner sig i och att det kan finnas en anledning, men det är nog svårt att hålla sig borta från barnbarnen.

Tufft för de äldre

I Lund har en grupp forskare  gjort en undersökning bland sjuttioplussare för att höra hur de upplever pandemin och de regler som gruppen förväntas följa. 

– De tillhör en grupp som förväntas ta ansvar för hela samhällets väl och ve. Framför allt för sig själva och för att inte ta plats inom sjukvården, säger Gabriella Nilsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.

Hon säger att många, som deltagit i studien, svarar att de är beredda på att ta det ansvaret. De ser det som en solidaritetshandling med hela befolkningen.

Kritik mot unga som lever ”normalt”

De äldre som väljer att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer förväntar sig att de yngre också ska göra det.

– Nu tar vi det ansvaret kan ni inte också göra det och inte bete er normalt och gå på krogen och så, säger Gabriellla Nilsson.

Hon tillägger att det skapas en vi och dom-känsla mellan yngre och äldre när den ena gruppen uppfattar att den andra begår regelbrott eller inte följer myndigheternas rekommendationer.