I januari beslutade Älmhults politiker att Ingvar Kamprads födelsehus Hvita korset får rivas.
Men beslutet har fått kritik från flera håll. En privatperson i Älmhult skrev till länsstyrelsen med en önskan om att byggnaden skulle förklaras som byggnadsminne.
Ärendet ska nu utredas inom ramen för Kulturmiljölagen. Beslutet gäller fram till den 15 augusti, och under tiden får kommunen inte göra något som kan minska eller förstöra byggnadens kulturhistoriska värde, något som Smålänningen var först med att rapportera om.
Annan lag ska pröva rivningen
Länsstyrelsen har tidigare i planprocessen yttrat sig till Älmhults kommun med råd om att kulturhistoriska värden ska beaktas.
– Men kommunerna har stor egen rådighet och i det här fallet har kommunen inte tagit hänsyn till våra råd utan gjort andra bedömningar, säger länsantikvarie Heidi Vassi till SVT Nyheter Småland.
Den kommunala process som landat i ett rivningsbeslut vilar på Plan- och bygglagen. Det som nu har hänt är att en privatperson vänt sig till länsstyrelsen för att rädda Hvita korset inom ramen för en annan lagstiftning, nämligen Kulturmiljölagen.
– Vi kommer att identifiera det kulturhistoriska värdet, besöka platsen, ta del av allt utredningsmaterial, ta fram historik och berättelsen om den här byggnaden och sen ha en kommunikation med inblandade aktörer, säger Heidi Vassi.
Krävs unika värden
Heidi Vassi betonar att det är väldigt få anläggningar som får statligt skydd i form av byggnadsminne. I Kronobergs län finns det idag bara 37 byggnadsminnen. Det ska vara något väldigt speciellt för att en fastighet ska byggnadsminnesförklaras.
