Foto: TT

Ny kritik mot utredningen av ”saxmordet” i Hovsjö

Uppdaterad
Publicerad

Nu ifrågasätter flera experter hur utredningen, som pekar ut en 12-årig pojke som skyldig till det så kallade ”saxmordet” i Hovsjö, gick till, detta efter att Dagens nyheter granskat fallet.

2001 hittas en elvaårig pojke död i ett skogsparti i Hovsjö. Han hade svåra skador på hals och huvud som misstänktes ha orsakats av en sax. Fallet kom därför att kallas för ”saxmordet”.

DN har gjort  en granskning av utredningen där den döde pojkens jämnårige kompis pekades ut som mördaren.

”Saxmordet” i Hovsjö

Likheter med Kevin-fallet

Förundersökningen i Hovsjö visar på samma arbetssätt som polisen använde i den uppmärksammade utredningen av mordet i Arvika 1998, då fyraåriga Kevin mördades.

Kevins två kamrater, fem och sju år gamla, stämplades som mördare av polisen. Kevin-fallet har bland annat kritiserats på grund av en utdragen förhörsprocess med exprimentella metoder där barnen tydligt plågades utan skydd från juridiskt ombud.

Flera av metoderna som polisen använde sig av i Kevin-fallet användes även i utredningen av ”saxmordet” i Hovsjö, enligt DN.

”Fick en bit i taget”

Bland annat ska den misstänkte 12-åringen aldrig delgivits misstanke om mordet formellt. I förhören ska han ha suttit ensam med förhörsledaren trots att han lidit mentalt och fysiskt.

Liksom förhörsledaren i Kevin-fallet så ställer Eva Tördahl, enligt DN, ledande frågor och värderar den misstänktes berättelse, och han förhörs minst 18 gånger under perioden 30 maj till 28 augusti.

– Jag ser inga problem med det. Inte i det här fallet. Vi fick en bit i taget av pojken. Det går inte att stressa fram en berättelse. Han fick berätta i sin takt. Om man i förväg bestämmer sig för ett visst antal förhör kanske man inte får helheten eller så nära som möjligt. Det är alltid viktigt att ge den man hör tid, säger förhörsledaren Eva Tördahl till DN.

”Ungdomar extra känsliga”

Enligt docent Sara Landström visar forskning att utdragna förhörsprocesser är riskfyllda. Då de kan påverka trovärdigheten i barnens vittnesmål.

– Ungdomar och barn är högriskgrupper för falska erkännanden. De är extra känsliga för påverkan och långa pressande förhör. Det finns absolut stöd i forskning för att det ibland kan ta tid att få barn att berätta vad de upplevt. Men varje nytt förhör måste vara väl motiverat och vägas mot de risker som många och långa förhör kan medföra, säger hon till DN.

Liksom i Kevin-fallet fanns det inte någon bindande teknisk bevisning eller några vittnen i saxmordet.

– Den här granskningen visar på såväl allvarliga systembrister som regelvidrig förhörsteknik och inte minst dåligt omdöme hos polis och åklagare, säger Anne Ramberg, som är Advokatsamfundets generalsekreterare, till DN.

SVT Nyheter Södertälje har tidigare rapporterat om att en åklagare granskade ”saxmordet” på nytt, i mitten av maj i år men att ingen ny utredning inleddes.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

”Saxmordet” i Hovsjö

Mer i ämnet