Ingegerd Widell vid Skatteverkets förklarar de vanligaste anledningarna till att man lever med skyddad identitet och varför det blir allt fler. Foto: SVT

Allt fler lever med skyddade personuppgifter

Uppdaterad
Publicerad

Det blir allt vanligare att människor lever med skyddade personuppgifter. På tio år har siffran stigit med nästan 61 procent. En av anledningarna tros vara en ökad utsatthet för bland annat poliser och åklagare, som i sina yrken riskerar att stöta på hot, våld och trakasserier.

Normalt sett är de flesta personuppgifterna offentliga i folkbokföringen. Men för den som riskerar att utsättas för hot, våld eller trakasserier finns det möjlighet att få skyddade personuppgifter – och det blir allt vanligare. På tio år har siffran ökat med 61 procent.

På tio år har antalet personer med skyddade personuppgifter ökat med 61 procent. Foto: SVT Grafik

Sedan årsskiftet gäller en del nya regler för att få skyddade personuppgifter. Dels räcker det att en person kan antas bli utsatt, vilket har gjort det lite lättare att få sin ansökan beviljad.

En annan förändring är att skyddet gäller på obestämd tid framåt.

– Tidigare var man tvungen att, var tredje år, bevisa att man var utsatt. Det kunde vara svårt och det var oerhört stressande för den som hade skyddade personuppgifter, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets folkbokförings- och fastighetsavdelning.

Grupper som ökar som får avslag

Exakt hur många som ansöker om skyddade personuppgifter men som inte beviljas finns inte statistik för. Däremot går det att se en ökning av vissa grupper som får avslag på sina ansökningar.

Det är framför allt yngre personer som blivit uthängda på internet, personer som tycker att det är obehagligt att det finns så mycket personuppgifter på olika söksidor online och personer som råkat ut för id-kapning.

Vid bedömningen ska handläggarna dels undersöka om det kan antas att personen kan utsättas för hot och trakasserier men det gäller även att se om åtgärden kommer att ha effekt.

När det gäller de tre kategorierna som får avslag blir bedömningen ofta att ett skydd i folkbokföringen inte kommer att ha effekt.

– Det är tråkigt att folk tror att man kan få sina personuppgifter raderade från nätet bara för att man söker om skyddade personuppgifter, det verkar vara någon slags missuppfattning här. Men det är egentligen en annan fråga, säger Ingegerd Widell vid Skatteverket.

De fem länen med högst antal personer med skyddade personuppgifter. Foto: SVT Grafik

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp inom folkbokföringen för de olika skyddsåtgärderna som finns.

Exempel på situationer där personuppgifter kan eller ska skyddas:

  • När en person på grund av hot om våld inte vill att hans eller hennes personuppgifter ska lämnas ut
  • När någon riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld
  • När någon är politiskt förföljd
  • När någon på grund av sitt arbete riskerar att utsättas för hot

När Skatteverket gör sina bedömningar undersöker de om det kan antas att personen kan utsättas för något av ovanstående. De tittar även på om åtgärden kan väntas ha önskad effekt.

Tre nivåer av skydd

Beroende på hur pass utsatt en person är finns tre olika nivåer av skydd; sekretessmarkering, skyddad folkbokföring (tidigare kvarskrivning) och fingerade personuppgifter.

Den lägsta nivån, som även är den vanligaste, kallas sekretessmarkering. Denna typ av skydd gör det svårare, men inte omöjligt, för andra att ta del av en persons uppgifter som finns i folkbokföringsregistret. Det fungerar som en slags varningssignal hos alla myndigheter om att det finns behov av en noggrann sekretessprövning innan personuppgifterna lämnas ut.

Den andra nivån är skyddad folkbokföring. Tidigare hette den här nivån kvarskrivning men för att få ett starkare och mer flexibelt skydd har kvarskrivningen ersatts med nya regler om skyddad folkbokföring sedan 1 januari 2019. Huvudregeln vid detta skydd är att en person kan vara folkbokförd på sin gamla ort efter att ha flyttat.

Den tredje och högsta nivån av skydd är fingerade personuppgifter. Det innebär att personen använder andra personuppgifter än de verkliga. Detta är den mest ingripande åtgärden och kräver att personen helt bryter med det gamla livet när det gäller arbete, bostad, släkt, vänner och fritid. Fram till 2016 hade ca 20–30 personer beviljats fingerade personuppgifter i Sverige.

Skatteverket fattar beslut gällande de två lägre skydden medan polisen tar beslut för den högsta nivån.

Källa: Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer