Normalt sett är de flesta personuppgifterna offentliga i folkbokföringen. Men för den som riskerar att utsättas för hot, våld eller trakasserier finns det möjlighet att få skyddade personuppgifter – och det blir allt vanligare. På tio år har siffran ökat med 61 procent.
Sedan årsskiftet gäller en del nya regler för att få skyddade personuppgifter. Dels räcker det att en person kan antas bli utsatt, vilket har gjort det lite lättare att få sin ansökan beviljad.
En annan förändring är att skyddet gäller på obestämd tid framåt.
– Tidigare var man tvungen att, var tredje år, bevisa att man var utsatt. Det kunde vara svårt och det var oerhört stressande för den som hade skyddade personuppgifter, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets folkbokförings- och fastighetsavdelning.
Grupper som ökar som får avslag
Exakt hur många som ansöker om skyddade personuppgifter men som inte beviljas finns inte statistik för. Däremot går det att se en ökning av vissa grupper som får avslag på sina ansökningar.
Det är framför allt yngre personer som blivit uthängda på internet, personer som tycker att det är obehagligt att det finns så mycket personuppgifter på olika söksidor online och personer som råkat ut för id-kapning.
Vid bedömningen ska handläggarna dels undersöka om det kan antas att personen kan utsättas för hot och trakasserier men det gäller även att se om åtgärden kommer att ha effekt.
När det gäller de tre kategorierna som får avslag blir bedömningen ofta att ett skydd i folkbokföringen inte kommer att ha effekt.
– Det är tråkigt att folk tror att man kan få sina personuppgifter raderade från nätet bara för att man söker om skyddade personuppgifter, det verkar vara någon slags missuppfattning här. Men det är egentligen en annan fråga, säger Ingegerd Widell vid Skatteverket.