24-åringen dömdes i Svea hovrätt för grovt förtal och underlåtenhet att avslöja våldtäkt. Mannen fick åtta månaders fängelse. Vid tiden för domen, juni 2017, meddelade hovrätten att mannen skulle bli kvar i häktet fram tills att domen vunnit laga kraft.

Mannen valde att överklaga.

Nu visar det sig att delar av den domen kan vara felaktig – redan från start vid åtalet. Detta eftersom frågetecken har uppkommit om huruvida åtalspunkten grovt förtal egentligen ska ligga under Justitiekanslerns ansvarsområde – och inte under ansvar av Åklagarmyndigheten i Uppsala som valde att väcka åtalet.

Nils Pålbrandt var rådman i Uppsala tingsrätt när ärendet gick igenom där.

– Det här var inget som var på tal om då, säger han.

Vilken lag går det in under

Grunden är i hur man ska se på den sändning 24-åringen var ansvarig för, där våldtäkten som begicks i januari 2017 sändes live på det sociala mediet Facebook. Den centrala frågan är nämligen om sändningen går in under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Om så är fallet, vilket högsta domstolen väntas ge besked om under onsdagen, bör själva åtalets ha väckts av Justitiekanslern (JK), då det är JK som har ansvaret för de frågorna – inte Åklagarmyndigheten.

I praktiken innebär det att, om HD går på den linjen, kan domen vara felaktig – likaså åtalet. Det i sin tur kan resultera i att åtalspunkten stryks vilken innebär att den dömda mannen undkommer påföljd för brottet grovt förtal eftersom preskriptionstiden för då löpt ut.

– Justitiekanslern har mycket kortare preskribtionstider, säger företrädaren för Riksåklagaren My Hedström.

Åklagaren håller inte med

Högsta domstolen har bett Åklagarmyndigheten om ett yttrande, där de ska förklara varför de menar att åtalspunkten inte hör hemma under en annan lag än den mannen nu dömdes för.

I yttrandet som lämnats in till HD argumenterar Riksåklagaren för att sändningens format inte bör gå in under YGL. Detta eftersom Riksåklagaren menar att lagen i sin utformning idag inte innefattar utsändningar där en tydlig interaktion mellan tittare och utsändare görs möjlig.

– Lagen är inte utformad för den här typen av sändningar. Däremot är frågan intressant, då sådana här live:ar blir allt vanligare på flera olika plattformar, säger My Hedström.

– Utöver det så är YGL tänkt att täcka in andra typer av program – annan media. Om HD skulle gå på den här linjen så skulle det ha mycket betydelse framöver, då JK:s roll inte är att hantera sådana här ärendet egentligen.

Olika åsikter

Enligt Mikael Ruotsi, som är doktorand i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och föredragande hos Justitiekanslern, medför dock utformningen av webbsändningsregeln i YGL att alla som livesänder på webben, till exempel på en egen hemsida eller via sociala medier så som Facebook omfattas av det särskilda grundlagsskyddet under förutsättning att sändningarna är riktade till allmänheten. Vilket framgår i ett yttrande till HD.

Riksåklagaren å sin sida hävdar dock att sändningen med våldtäkten inte kan ses i ljuset av det, då den gjordes i en sluten grupp på Facebook – om än med en stor följarskara på tiotusentals personer.

Om Högsta domstolen under prövningen som startar idag skulle gå på linjen att ärendet bör ha legat under YGL blir delen av domen gällande grovt förtal i sig felaktig.

– Då rivs åtalspunkten upp, säger My Hedström.

Vad det skulle innebära för mannens utdömda fängelsestraff är dock oklart, då HD också väntas pröva huruvida mannen gjorts sig skyldig till underlåtenhet att avslöja våldtäkt – vilket han också dömdes för av ringsrätt och hovrätt.

”Aldrig hänt”

Mannen försvarare Andreas Welin kommer om möjlighet ges att argumentera för linjen att delar av domen är felaktig.

– Om de kommer fram till att det rör sig om en obehörig dom så måste det påverka påföljdfrågan i slutänden. Vi får avvakta och se hur HD resonerar i denna fråga, säger han till SVT Nyheter Uppsala.

Om HD dömer till mannen fördel vid just denna punkt kan det komma att bli tal om skadestånd enligt mannen advokat.

– Det får min klient ta i beaktning då. Men det är klart möjligheten finns.

Även Riksåklagarens önskar nu ett besked från Högsta domstolen.

– Det här är ett onormalt ärende. Det här har aldrig hänt tidigare, säger My Hedström.

När slutgiltigt beslut från Högsta domstolen väntas komma är ännu inte satt.