Straffrättsexperten: ”Mycket ovanligt och svårt att få resning mot en frikänd”
Det är mycket sällsynt att Högsta domstolen beviljar resning och en ny rättegång i mål där den åtalade frikänts i en tidigare rättegång.
– Det är för att staten inte ska kunna ställa en friad person till svars en gång till – om inte nya och avgörande omständigheter tillkommit efter den förra rättegången, säger Dennis Martinsson, juridisk doktor i straffrätt bland annat i klippet här.
Resningsprocessen i Malinfallet
I fallet Malin Lindström har riksåklagaren begärt resning till nackdel för den man som i den tidigare rättsprocessen först dömdes men sedan frikändes för mordet.
Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft (=börjat gälla), får resning beviljas till nackdel för en tidigare frikänd person
- Om olika omständigheter förelegat som kan antas ha medverkat till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en väsentligt mildare straffbestämmelse än den som borde ha tillämpats, eller
- Om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år samt någon omständighet eller bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts för brottet eller till att detta hänförts under en väsentligt strängare straffbestämmelse än den som tillämpats.
Resning är ett så kallat extraordinärt rättsmedel och det krävs starka skäl för att bevilja resning. Normalt beviljas endast resning för ett par ansökningar per år. 2021 fick Högsta domstolen in 468 resningsansökningar (som första instans) och samma år beviljades på det hela tatget resning i ett fall (ett konkursärende).
Källor: Sveriges rikes lag, Högsta domstolen.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.