Svårigheter att isolera personer med demenssjukdom och för patienterna själva att formulera sina symptom, gemensamma toaletter och för låg bemanning är andra orsaker som framkommer i studien.

Den bygger på intervjuer med 17 personer – enhetschefer, vårdpersonal, sjuksköterskor och andra –  som arbetat med och på fem av de hårdast coronadrabbade boendena i Västerås.

Det handlar om äldreboendena Ankaret, Rösegården, Pilfinksgården och Tujagården samt Rönnoxelgatans LSS-gruppbostad. Tre är kommunalt drivna och två drivs i privat regi.

Studien har gjorts parallellt med men fristående från IVO:s stora granskning. Dock kommer rapporten att delas med myndigheten enligt vård- och omsorgsdirektören.

– Det huvudsakliga syftet är dock att dra lärdom, säger han i klippet ovan.

I klippet berättar också Håkan Falknäs, medicinsk ansvarig sjuksköterska i Västerås stad, att pandemin gjort det än mer tydligt att samverkan med sjukvården behöver bli bättre.