Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Svenska Nora är försvunnen i Syrien. Foto: Privat

Svenska Nora, 3, är försvunnen i Syrien

Publicerad

Hon hade inte ens hunnit fylla fyra år innan hon förlorade sin mamma och pappa. Nu är svenska Nora, som levt hela sitt liv i krigets Syrien försvunnen. Hemma i Sverige ber hennes anhöriga för ett mirakel.
– Mitt hjärta har gått i tusen bitar, säger Noras moster Lina från Stockholm.

Håret är mörkt och rufsigt. De ljusa kläderna hon bär är solkiga. 

Flickan med de smutsiga kläderna och gyllene örhängen tittar rakt in i kameran med sina stora mörka ögon. På andra bilder ler flickan, i filmen är hennes blick tom. Flickan heter Nora, är tre år gammal och har levt hela sitt liv i krigets Syrien. 

I dag är hennes föräldrar, båda svenska medborgare, döda. Hennes pappa dog redan innan Nora föddes. Mamman, som Nora ger en puss på ett av fotografierna, dog i januari av en mina. I dag är svenska Nora försvunnen någonstans i Syrien och hennes släktingar i Sverige är utom sig av oro. 

– Det känns som att vi sväljer taggtråd, säger Noras moster Lina.

Från tatueringar och piercing till burka

Vi backar bandet till 2013. Då är Sara, Linas syster, en vanlig svensk tjej med tatueringar och piercing. Ingen i Saras familj är radikal. Tvärtom lever de ett vanligt ”Svensson-liv”. Inget av hennes syskon är ens religiöst. Sara själv drömde om att få ett fast jobb och bilda familj. Men hon blev besviken gång på gång och kände sig utnyttjad. Hon lockades till radikala kretsar i Stockholm och valde att åka till Syrien. 

– Sara blev hjärntvättad. Från ingenstans började hon klä sig täckande. Jag tänkte ”det här är inte klokt”. Sedan gick allting väldigt fort och plötsligt började hon ha niqab på stan. Vi i familjen hann inte med, berättar Lina, som bor i en förort till Stockholm. 

En dag var Sara borta. Familjen ringde polisen och anmälde Sara som försvunnen. Dagarna gick och till slut hittade familjen ett brev där Sara berättade att hon rest till Syrien. 

– Hon berättade vad hon ville göra med sitt liv. Det handlade inte om IS, hon var otroligt barnkär och jag tror att hon ville hjälpa föräldralösa barn i Syrien, säger Lina.

”Hon var i klorna på de här parasiterna”

Att Linas syster rest till Syrien kom som en chock och det skulle dröja en vecka innan familjen fick ett livstecken. 

– En engelsktalande kvinna ringde och sa att min syster hade blivit bortgift, då blev vi väldigt oroliga. 

Åren efter var kontakten med Sara sporadisk. Vid ett tillfälle ringde hon, grät och var förkrossad. Dagligen föll nya bomber och Saras man hade dött. Majoriteten av telefonsamtalen var desto kortare.  

– Det kändes som att någon kontrollerade henne, vi fick aldrig veta var hon befann sig och hur hon mådde. Det har varit jättejobbigt för oss anhöriga i Sverige. Hon var i klorna på de här parasiterna och vi var maktlösa. För hon levde inget liv en normal människa vill leva. 

– I Sverige var hon en livsnjutare med helt vanliga intressen. Allt är så konstigt och om hon är död kommer jag aldrig få veta hur hon hade det, det gör mig så ledsen. Det har gått fem år sedan min syster stack och alla i vår familj mår skit.

”Nora var allt för henne”

Än i dag vill Lina inte tro att hennes syster är död. Samtidigt har Lina nu en ny familjemedlem att oroa sig över – Nora. 

– Hon fick en son också men han dog när han bara var några månader gammal. I efterhand har jag fått se en film där min syster gråter och sluter den här lilla pojkens ögon. Sara älskade verkligen sin lilla dotter. Nora var allt för henne. 

När vi pratar om videoklippet som nämns i början av artikeln faller tårarna på Lina. 

– Hon ser helt... det är jättehemskt. Jag har själv en fyraåring och mitt hjärta har gått i tusen bitar. Jag kan inte beskriva det. Nora hade bara sin mamma och jag tänker på henne varje minut och varje timme. Tänker hon ”var är min mamma?”. Det gör så ont att behöva tänka så här. 

– Så sent som igår såg jag ett videoklipp när Baghouz (IS-sista fäste, reds anm.) evakueras och kvinnorna släpar på barn och det gör så ont att se. Det är som att de drar i trasor. I dag undrar jag om Nora ens lever. Jag vet inte.

”Hon är en del av min syster”

Lina berättar att familjen har haft kontakt med både Säkerhetspolisen och den svenska Peshmerga-krigaren Jesper Söder för att försöka hitta Nora. 

– Det känns som att hon kommer hinna bli vuxen innan myndigheterna kan reagera. 

Vad är det värsta du kan föreställa dig? 

– Att Nora är död. Men jag hoppas att jag har fel. Jag skulle dö om det var så. Jag skulle bli så förkrossad. Jag har fortfarande svårt att acceptera att min syster är borta och jag hoppas innerligt att Nora kan komma hem och hjälpa oss att få tillbaka livsgnistan. För hon är ändå en del av min syster. Du vet, när min pappa tittar på bilder på Nora ser han sin lilla dotter i henne, säger Lina gråtandes. 

Familjen har ännu inte fått någon ny information om Nora. Hon är fortfarande försvunnen. 

Fotnot: Nora och Lina heter egentligen någonting annat

Se SVT:s Korrespondenterna på SVT Play

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Barn till IS-terrorister

Mer i ämnet