6 april
Pro-ryska separatister ockuperar myndighetsbyggnader i östra Ukraina. Målet är anslutning till Ryssland med Krim som exempel.
13 april
Ukraina inleder en militär insats för att återta rebellkontrollerade områden.
11 maj
Separatister håller folkomröstningar i de självutropade ”Folkrepubliken Donetsk” och ”Folkrepubliken i Luhansk” om att bryta sig loss från Ukraina.
25 maj
Petro Porosjenko väljs till president i Ukraina. Militärinsatsen trappas upp.
7 juni
Porosjenko lägger fram fredsplan som innehåller viss regional autonomi och decentralisering av makten.
20 juni
Porosjenko beordrar ett ensidigt veckolångt eldupphör. Eldupphöret ska ge separatister möjlighet att lägga ner vapnen och avlägsna sig från Ukraina, men de varnas samtidigt att de som vägrar kan dödas. Initiativet kallas ”meningslöst” av separatistledare.
23 juni
Högt uppsatta separatistledare säger att de tänker respektera eldupphöret. Senare förlängs eldupphöret till den 30 juni men trots det rapporteras strider nästan dagligen.
1 juli
Ukrainska styrkor inleder ny offensiv mot de proryska rebellerna efter att Porosjenko förklarat att eldupphöret inte kommer att förlängas en andra gång.
4 juli
Porosjenko går med på att inleda trepartssamtal med separatisterna och Ryssland.
5 juli
Rebellerna flyr Slovjansk efter intensiv granatbeskjutning. Ukrainas armé tar över staden.
10 juli
Ukrainska styrkor inleder en omfattande offensiv mot separatisterna i Donetsk och Luhansk.
13 juli
Ett ukrainskt militärt transportplan skjuts ned. Ukraina anklagar Ryssland för att ligga bakom nedskjutningen.
16 juli
USA och EU inför skärpta sanktioner mot Ryssland.
17 juli
Malaysian Airlines plan MH17 kraschar i rebellkontrollerat område i östra Ukraina och 298 människor dör. Anklagelser om att planet ska ha skjutits ned haglar mellan Ukraina och Ryssland, medan världen kräver att händelsen utreds.
18 juli
Proryska rebeller i östra Ukraina lovar internationella experter tillgång till det kraschade planet.
21 juli
Strider bryter ut i Donetsk när ukrainska styrkor försöker återta kontrollen över staden. Proryska rebeller överlämna MH17:s så kallade svarta lådor. De första kropparna transporteras bort från olycksplatsen.
23 juli
Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten sköts troligen planet ned av proryska separatister ”av misstag”.
25 juli
EU enas om en plan att utöka de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.
31 juli
De internationella experterna, som tidigare hindrats av intensiva strider i området, får tillträde till platsen där MH17 kraschade.
2 augusti
Rysslands utrikesdepartement anklagar EU för ”dubbelmoral” och för att att förse Ukraina med militär teknik ”i det tysta”. Strider nära platsen där MH17 störtade tvingar experterna att avbryta undersökningen.
5 augusti
Ryska trupper övar nära den ukrainska gränsen.
6 augusti
EU och USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland som svarar med att införa förbud mot import av vissa varor från Europa.
7 augusti
Ukrainsk militär gör en framryckning mot Donetsk. Nato upprepar sin varning att Rysslands planer på att skicka humanitär hjälp till östra Ukraina är ”en ursäkt för att skicka in trupper”.
Alexander Borodaj, självutnämnd ledare för separatisterna i ”Folkrepubliken Donetsk”, meddelar att han avgår. Som efterträdare utses Alexander Zachartjenko som, till skillnad från Borodaj, är ukrainsk medborgare.
8 augusti
Rysslands embargo mot livsmedelsimport från EU befaras skapa en våg av allt från äpplen, lax och mejeriprodukter till bland annat Sverige.
12 augusti
En rysk hjälpkonvoj bestående av 280 lastbilar med 2.000 ton mat och förnödenheter rör sig mot den Ukrainska gränsen.
13 augusti
Ukraina meddelar att hjälpkonvojen inte kommer att släppas in i landet på grund av oro för att hjälpsändningarna i hemlighet ska förse de proryska rebellerna med hjälp.
15 augusti
Minst elva civila dödas i strider i det rebellkontrollerade Donetsk. De nya dödsoffren rapporteras dagen efter att myndigheter sagt att minst 74 boende dödats i staden under de senaste tre dygnen.
Ryssland och Ukraina kommer överens om att låta den ryska hjälpkonvojen åka in i östra Ukraina, in i separatistkontrollerat område, för att hjälpa nödställda civila.
20 augusti
Hårda strider mellan regeringsstyrkor och proryska rebeller i staden Donetsk i östra Ukraina resulterar i 34 civila dödsoffer.
21 augusti
Sverige beslutar att ge Ukraina 35 miljoner kronor i humanitärt stöd. Det handlar om bidrag till mat och mediciner i östra Ukraina, men också medel för att bygga upp infrastrukturen igen.
22 augusti
Runt 90 ryska lastbilar med förnödenheter tar sig över gränsen till Ukraina. Samtidigt anklagar Ukraina Ryssland för att ha utfört en ”direkt invasion”.
Nato säger sig för första gången ha bevis för att ryskt artilleri beskjuter ukrainska styrkor på ukrainsk mark.
24 augusti
Ukrainas president Petro Porosjenko lovar motsvarande drygt 20 miljarder kronor för att rusta upp landets försvar under en treårsperiod. I Donetsk visar proryska rebeller upp vad de kallar för ”krigsfångar”.
25 augusti
Rysslands utrikesminister Lavrov säger att man är redo att skicka en ny hjälpkonvoj till östra Ukraina. Samtidigt uppger ukrainska källor att strider utbrutit i den sydöstra delen av landet.
26 augusti
Ukrainas regering uppger att man tagit en grupp ryska soldater till fånga inne på ukrainskt territorium. Enligt ryska uppgifter har de korsat gränsen av misstag.
Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas ledare Petro Porosjenko möts för samtal i Minsk. De två har inte träffats sedan juni. Inget konkret kom fram, men man bestämde att fortsätta samtalen.
27 augusti
Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen säger att Nato ska inrätta baser i österuropeiska länder för att möta ett eventuellt ryskt hot.
Enligt USA ska ryska trupper ha trängt fem mil in på ukrainskt territorium.
28 augusti
Ukrainas president Porosjenko ställer in resa till Turkiet på grund av det eskalerande säkerhetsläget. Flera tusen ryska soldater agerar på ukrainskt territorium, två kolonner ryska tanks rullar in i Novoazovsk i sydöstra Ukraina, enligt ukrainska källor. Ryssland förnekar inblandning.
29 augusti
Ukraina söker skydd under Natos paraply samtidigt som spänningarna i konflikten trappas upp. Natochefen Anders Fogh Rasmussen svarar med att låta dörren stå på glänt – ett spel för gallerierna, enligt en expert.
1 september
President Putin har plötsligt börjat tala om ”Nya Ryssland”. Att Putin använder detta uttryck kan tolkas som att han vill ha ännu mer av Ukrainas territorium, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson i en kommentar.
2 september
Nato anser att Ukraina redan har förlorat konflikten med Ryssland. De ryska styrkorna är helt enkelt för överlägsna, anser Nato-strateger.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon varnar för att det ”inte finns någon militär lösning” på Ukraina-krisen samtidigt som Kiev anklagar Ryssland för att föra ett ”stort krig” i Ukraina.
3 september
Ukrainas president Petro Porosjenko och Rysslands Vladimir Putin har kommit överens om eldupphör i Donetsk- och Luhansk-regionerna (det så kallade Donbass-området) i östra Ukraina. Det uppger presidentkansliet i Kiev.
6 september
Ukrainas regering och rebelledare anklagar varandra för att bryta vapenvilan som formellt inleddes i fredags kväll klockan sex lokal tid. ”Trots återfall i skjutandet är det nog lite för tidigt att döma ut den ukrainska vapenvilan. Men läget är komplicerat och radikala provokatörer kan förvärra läget. Det är fortfarande bara att vänta och se vad som händer”, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.
7 september
Bägge sidor i Ukrainakonflikten har gjort sig skyldiga till krigsbrott, bland annat urskillningslöst bombardemang mot civila, tortyr och mord. Det skriver Amnesty i en rapport.
8 september
EU sjösätter ett nytt sanktionspaket mot Ryssland, men inga detaljer offentliggörs.
9 september
MH17-planet som kraschade i östra Ukraina den 17 juli träffades med stor kraft av ett stort antal ”högenergi-föremål” utifrån, enligt holländska utredare.
10 september
Människorättsorganisationen Amnesty International uppger att man har bevis för att krigsbrott begåtts av både regeringsstyrkor och proryska separatister i östra Ukraina.
12 september
EU:s utökade sanktioner mot Ryssland träder i kraft. Sanktionerna slår mot fem ryska storbanker och den ryska olje- och försvarsindustrin. Dessutom utökas listan över personer som drabbas av frysta tillgångar och inreseförbud till EU.
14 september
Krim håller lokalval ett halvår efter Rysslands annektering av halvön. Partiet ”Enade Ryssland”, som står bakom den ryske presidenten Vladimir Putin, vann stort. Chefen för Krims valkommission, Michail Malysjev, medger för nyhetsbyrån Tass att det förekom brister vid röstningen. Enligt honom fördes över 80.000 invånare in i röstlängderna på själva valdagen och det hade samband med hur snabbt ryska pass beviljats i republiken Krim.
16 september
Ukrainas parlament antar en lag om att ge ”särskild status” åt de separatist-orienterade östra delarna av landet. Proryska rebeller ska även få amnesti för händelser under årets konflikt. Tre personer dödas och fem skadas i nattliga stridigheter i Donetsk.
Ryska säkerhetsstyrkor stormar en byggnad i Simferopol, som inhyser minoritetsgruppen Krimtataternas lokala parlament, ”Mejlis”. Samtidigt beslagtar polisen datorer i en ledamots privata bostad. En majoritet av Krimtatarerna var emot Ryssland annektering av halvön i mars och många bojkottade lokalvalen den 14 september.
20 september
Ukrainas regering och proryska separatister i östra delen av landet kommer överens om att säkra vapenvilan med en tre mil lång demilitariserad zon.
1 oktober
Skräckslagna barn i Donetsk tvingas tillbringa den första skoldagen i ett skyddsrum efter att en granat, som slog ner på skolgården, dödat fyra lärare och föräldrar. Strax efteråt dödas sex personer på en busshållsplats i närheten. Proryska separatister och regeringsstyrkor anklagar varandra.
2 oktober
En 38-årig schweizisk medborgare dödas av granateld nära Internationella Röda korsets kontor i separatistkontrollerade staden Donetsk.
7 oktober
Ukrainas president Petro Porosjenko begär att Organisationen för fred och säkerhet i Europa (OSSE) utökar sin observatörsstyrka i landet till 1500 personer. I nuläget har OSSE 270 observatörer i Ukraina och planerar att öka styrkan till 500.
8 oktober
Alexander Zachartjenko, som utsågs till ledare för separatisterna i ”Folkrepubliken Donetsk” i augusti, meddelar att han avgår. I en intervju för en rysk tidning säger Zachartjenko att han skrivit under sin avskedsansökan. Som orsak nämner Zachartjenko att han inte ställer upp på villkoren för den vapenvila som undertecknades i Minsk den femte september.
Källor: BBC, Reuters, AP, TT, Kyiv Post, Radio Liberty, OSSE, Itar-tass