De två miljonerna betalas ut från biståndsmyndigheten Sida till hjälporganisationen Rädda Barnens arbete i al-Hol-lägret, i de kurdkontrollerade delarna av norra Syrien, dit många IS-anhängare med familjer tagits efter terrorgruppens fall.

– Pengarna går till att säkerställa att basbehov – som mat, hygien och sjukvård – tas om hand, säger Patric Nilsson, presschef vid UD.

Hur många barn med svensk anknytning som befinner sig i lägret är oklart. Hjälporganisationer på plats uppskattar enligt uppgifter till TT att det skulle kunna röra sig om uppåt ett 80-tal barn.

Utrikesdepartementet kommer i nuläget inte ta initiativ till att barnen förs till Sverige. Den som vill få konsulär hjälp måste infinna sig på någon av Sveriges beskickningar, en ambassad eller ett konsulat, som gör en bedömning.

– Det kommer fortsatt vara så att vi måste titta på varje individuellt fall för sig. Så måste det vara och det kommer inte att ändras, säger Patric Nilsson.

Utredningarna kan bli krångliga, bland annat för att många av barnen är födda i krigets Syrien.

– När det gäller den dokumentation som behövs är den ofta inte bara undermålig utan icke-existerande, vilket gör att det är rättsligt problematiskt. Den situationen har vi även om barnet skulle tas till en svensk utlandsmyndighet, säger Patric Nilsson.

Ett uppmärksammat fall är göteborgska IS-rekryteraren Michael Skråmos sju barn. Skråmo och barnens mor är döda, men deras släktingar kämpar för att få barnen till Sverige. Kurdiska myndigheter vill dock inte släppa ifrån sig barnen utan en officiell begäran från Sverige.

– Vi har inte fått någon förfrågan från kurdiska myndigheter. Vi måste ha en sådan för att ha något att utgå från och kunna agera, säger Patric Nilsson.