Egentligen finns det en lång rad mer eller mindre sannolika vägar som brexit nu kan ta. En story med snabbare och mer oviss utveckling får man leta efter. Här listar jag tre möjliga vägar som kan öppna sig direkt efter att underhuset har röstat på tisdagskvällen.
Utväg 1: Parlamentet tar över rodret och tvingar regeringen att försöka skjuta fram datumet för brexit
Det är kärnan i ett partiöverskridande tandemförslag från två ledamöter, en från Labour och en från Tories. Det väntas få stöd av framförallt dem som till varje pris vill undvika att landet lämnar unionen utan avtal den 29 mars.
Många antar att det finns en majoritet i parlamentet tvärs över salen som vill hindra ett avtalslöst EU-utträde. Labourpartiets ledning, liksom skotska nationalistpartiet stöder tillägget. Men den avgörande frågan, som får sitt svar vid omröstningen, är ifall det kan samla tillräckligt många röster bland de konservativa för att få majoritet.
Sen finns det en hake till. Övriga 27 EU-länder måste godkänna att datumet skjuts fram och flera länder skulle kräva bättre skäl än att bara ge britterna mer tid att diskutera. De kan villkora att extratiden används till något som låser upp dödläget. Till exempel ett nyval eller en ny folkomröstning.
Utväg 2: Parlamentet kräver att garantin för Irlandsgränsen byts ut eller tidsbegränsas
Detta är kärnan i ett förslag som lagts fram av den konservative ledamoten Graham Brady. Under dagen har förslaget samlat allt större stöd i det egna Torypartiet.
De hårdaste förespråkarna av brexit tycker dock inte förslaget är tillräckligt vasst eftersom det inte kräver att avtalet rivs upp, utan nöjer sig med tilläggsavtal. Däremot har premiärminister May uttalat sitt stöd för förslaget. Det skulle nämligen ge krut och bränsle åt henne när hon skickas tillbaka till Bryssel för att kräva ändringar i delen som rör den irländska gränsen. Det skulle bli en stark signal till de andra EU-länderna att underhuset kan rösta igenom ett avtal, om det bara modifieras.
Utväg 3: Theresa May åker till Bryssel och kräver omförhandling av avtalet som redan slutits
Det är den nya innebörden i hennes plan B som uppdaterades i dag. Hon har därmed närmat sig kraven de hårdaste brexitförespråkarna i partiet.
Detta innebär en hårdare linje mot Bryssel än Bradys tillägg som vill byta ut eller tidsbegränsa garantin för irländska gränsen. Den här vägen innehåller krav på att öppna förhandlingarna igen.
Haken med både #2 och #3 är att EU-länderna med Irland i spetsen hittills kraftigt motsatt sig alla slags ändringar i det som redan skrivits om irländska gränsen. En tidsbegränsad garanti är ingen garanti, menar de. Och utsikterna för Theresa May att komma tillbaka med en tillräckligt stor eftergift från Bryssel för att tillfredsställa förväntningarna hemma är små.
Eller, kanske vinner inget förslag. Parlamentet har befunnit sig i baklås ett tag nu och det är oklart ifall något förslag överhuvudtaget kan samla en majoritet. Inte ens regeringens nya plan B. Det skulle troligen tvinga May att åka till Bryssel hursomhelst för att be om något. Men utan vägledning om vad hennes parlament egentligen vill ha – exakt två månader kvar tills utträdet.