Låga oljepriser och de västerländska sanktioner som följde på annekteringen av Krim har slagit hårt mot Rysslands ekonomi de senaste åren. I takt med att levnadsstandarden sjunker märks en ökad frustration hos folket.
Annekteringen av Krim 2014 ledde till en skjuts uppåt för president Vladimir Putins popularitetssiffror. Men i en undersökning förra året sade 60 procent av de tillfrågade ryssarna att de vill ha en vänskapligare relation till Ukraina.
LÄS MER: TV: Dokument utifrån – Att skapa en Putin
”Många vill leva normala liv”
– Många vill bara leva normala liv, utan att ha omvärlden som fiende. De vill ha det bra och slippa krigsliknande mentalitet och militär patriotism. Det märks bland eliten också, säger Rysslandsanalytikern Lilia Shevtsova till TT under ett besök i Stockholm.
Och för att kunna blåsa liv i den krympande ekonomin – med hopp om att så småningom kunna förhandla bort de plågsamma sanktionerna – vill Kreml för närvarande närma sig västländerna, enligt Shevtsova.
LÄS MER: Putin: Sverige i Nato ”hot mot Ryssland”
Misstänksam retorik
Men samtidigt används en retorik färgad av misstänksamhet mot fienden i väst som ett sätt att ena det ryska folket.
– De ryska myndigheterna kontrollerar nationen genom krigsretorik och patriotism. Om läget normaliseras måste de hitta något annat som för samman nationen, men det finns ingen idé om vad det skulle kunna vara, säger Shevtsova.
– Det finns också en rädsla för nya idéer. Gorbatjov kom med ett nytt politiskt tänkande och sedan kollapsade Sovjet.
LÄS MER: Koll på: Nio saker om Putin
”Bisarrt sicksackande”
Framöver väntas troligtvis ett ”bisarrt sicksackande” när Ryssland ska försöka anpassa sin utrikespolitik till den nya internationella politiska spelplanen, enligt Shevtsova. USA:s ökande isolationism bryter kontinuiteten i samarbetet med Europa och bristen på gemensam utrikes- och säkerhetspolitik har lett till ett manöverutrymme för Kreml.
– Det skapar möjligheter för Ryssland att ha bilaterala relationer med USA, och med Tyskland och Frankrike. Men det är för tidigt att sia om i vilken riktning det kommer att gå.
LÄS MER: Putin till USA: Ni kan ha hackats av patriotiska ryska hackare
Merkels tal – goda och dåliga nyheter
Krisen för det transatlantiska samarbetet blev ännu tydligare när den tyska förbundskanslern Angela Merkel i ett tal nyligen varnade för ett opålitligt USA – vilket följdes av en hätsk Twitterattack från den amerikanske presidenten Donald Trump.
– Merkels tal var både goda och dåliga nyheter för Putin. Å ena sidan innebär det att USA är borta och att Ryssland kan förvänta sig ett svagare Europa. Men å andra sidan stärker de europeiska länderna sin egen försvarsförmåga, säger Shevtsova och lägger till:
– Ryssland vet inte hur man ska hantera ett starkare Tyskland.
LÄS MER: TT-chef träffade Putin: ”Hade ett väldigt fast handslag”
Utebliven bromance
När det gäller relationerna med USA talades det först om en ”bromance” mellan den ryske och den amerikanske presidenten. Men för närvarande finns knappt någon relation alls att tala om – och Trumps sätt att styra landet har mest inneburit huvudvärk för Putin.
– Att Ryssland drogs in i ett inrikespolitiskt bråk om valpåverkan var en mardröm för Putin. Kreml är frustrerat över det oberäkneliga svarta hålet i Washington.