Utrikesminister Sergej Lavrovs hot är en del av Rysslands nya strategi som går ut på att visa musklerna inför omvärlden. Foto: TT

FOI: Ryssland har ny strategi för psykologisk krigföring

Konkreta hot i stället för raljanta påhopp. Så har Ryssland bytt strategi i sin psykologiska krigföring. Landet satsar allt på att framstå som en stormakt, menar Johan Eellend på FOI. ”Ryssarna vill återta den roll som Sovjetunionen hade under kalla kriget”, säger han.

I våras stängde den ryska statsapparaten ned flera utländska versioner, däribland den svenska, av sin propagandasajt Sputnik. Strax därefter hotade landets utrikesminister Sergej Lavrov med att Ryssland kommer att vidta ”nödvändiga militärtekniska åtgärder” om Sverige går med i Nato. Samtidigt verkar antalet ryska påhopp mot utländska politiker ha minskat.

Det här är tre tydliga tecken på att Ryssland har ändrat sin psykologiska krigföringsstrategi, menar forskaren Johan Eellend på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Förhoppningen med Sputnik var att sprida en alternativ bild av Ryssland genom positiva nyheter. Man ville att Sputnik, tillsammans med andra ryska medier, skulle användas som en alternativ röst i västerländska medier. Men så har det inte blivit.

Raljanta påhopp mot utländska politiker har heller inte stärkt Rysslands anseende. Ett exempel på ett sådant påhopp är när Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt drev EU:s östliga partnerskap med Ukraina och Ryssland anklagade honom för att söka revansch för Karl den XII:s nederlag i Poltava.

Statsmannamässig linje

Rysslands nya strategi för psykologisk krigföring är att inta en mer statsmannamässig linje och framställa sig som en global stormakt. Man vill bli ett land som alla andra måste ta hänsyn till – oavsett vad man tycker om det.

Johan Eellend tycker sig se att den nya strategin har växt fram efter att ryssarna blandade sig i Syrienkonflikten med militära medel i höstas.

– Ryssland har på något sätt accepterat att man har misslyckats med sitt varumärke, att skapa en positiv bild av sig själv och framhålla sig som ett alternativt samhällssystem i västvärlden. Men genom Syrienkonflikten har Ryssland fått en plats på den världspolitiska arenan och blivit ett land som andra stater måste förhandla med, säger han.

Kontentan är att ryssarna vill återta den roll som Sovjetunionen hade under kalla kriget.

– Kan du inte vara den som alla tycker om, kan du i alla fall vara den som syns eller den som alla måste ta hänsyn till.

Visa musklerna

Ett exempel på Rysslands nya strategi är den ryske utrikesministerns uttalande. Tidigare har denna typ av hot kommit från personer med lägre ställning.

– När en utrikesminister gör sådana här uttalanden är det tydligt att det är den offentliga linjen, det är inget man backar från. Det blir mer seriöst, avvägt och genomtänkt. 

Uttalandet är ganska tydligt kopplat till rädslan för att Sverige ska gå med i eller närma sig Nato ännu mer. Johan Eeellend tror att man kan förvänta sig fler konkreta hot från hög nivå framöver.

– Ja, det tror jag. Ryssland har pekat ut Sverige som ett av de länder som har en överdrivet negativ inställning till Ryssland. Det vill man markera emot. 

Orsaken till att det är så viktigt för Ryssland att visa musklerna är att det skapar politisk legitimitet hos den ryska befolkningen.

– Nu när ekonomin går dåligt, och EU:s sanktioner stryper oljeinkomsterna, måste den politiska makten ena människor kring något. Då fyller man tomheten med patriotism, bilden av att Ryssland är en stormakt, nästan jämbördig med USA.

Ny nivå av uttalanden

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet för att identifiera och bemöta informationspåverkan. Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap, har svårt att svara på om Ryssland har bytt strategi i sin psykologiska krigföring, men tycker att resonemanget låter rimligt.

– Vi ser samma sak, en ny nivå av uttalanden som vi inte har sett på väldigt länge. Här har vi ett förändrat beteende, sedan får vi se om de tänker fortsätta på den vägen, säger han och syftar på Lavrovs hot.

Däremot anser han att det är tydligt att Ryssland har skruvat upp sitt lågintensiva påverkansarbete mot Sverige det senaste året.

– Det är allt ifrån uttalanden till fokus på media. De gjorde ju ett försök med en svensk version av Sputnik, men antagligen insåg de att de hade större effekt med sin engelskspråkiga sajt eftersom svenskar kan engelska. 

Påhoppen fortsätter

Johan Eellend på FOI tror att rykten på sociala medier som att Sverige köper upp ukrainsk svartjord eller moraliserande över SVT:s barnprogram Biss och Kajs kommer att fortsätta från ryskt håll. Men samtidigt kommer Ryssland att satsa mer på att försöka påverka debatten genom andra kanaler. Ett tänkbart sätt är att få en svensk bulvan, som uppfattas som trovärdig, att sälja in nyheter i svenska medier. 

– Om nyheterna inte kommer från ryska kanaler blir de svårare att genomskåda. Någon som är hyfsat betrodd kan sälja in en nyhet som är sann och sedan kan Ryssland fylla på med information ur sitt perspektiv via sociala medier. När drevet redan går blir källkritiken ofta mindre, säger han.

Ett annat sätt är att försöka påverka politiska partier och organisationer.

– Internationellt har det redan skett. Både det estniska centerpartiet Keskerakond och franska Front National har fått pengar från ryska aktörer kopplade till staten. Men jag har svårt att se att ett svenskt parti skulle gå den vägen.

Däremot är det inte alls osannolikt att Ryssland kommer att försöka nästla sig in i svenska och internationella tankesmedjor, antingen genom att påverka befintliga personer eller plantera ryssvänliga personer där, menar han.

– Det är så här USA:s policy kommer in i den svenska debatten, utan att Vita huset säger något. Ryssland har länge försökt etablera egna internationella tankesmedjor, men det är en förtroendebransch och man har inte riktigt lyckats.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ryssland

Mer i ämnet