En prorysk separatist under stormandet av en polisbyggnad i Horlivka/SVT:s utsände Claes JB Löfgren. Foto: TT/SVTVisa alla (5)
Visa alla (5)

”Separatister finansieras av ukrainska oligarker”

Publicerad

På morgonen passerades den deadline som ukrainska regeringen satt för de proryska separatister som ockuperar myndighetsbyggnader i östra Ukraina.
Nu kommer uppgifter om att ukrainska oligarker finansierar de proryska separatisterna för att vinna fördelar från regeringen i Kiev.

Det var under gårdagskvällen som den ukrianska regeringen ställde ett ultimatum till de proryska separatisterna: Utrym före klockan åtta, svensk tid, annars sätter vi in armén.

Men separatisterna är kvar och har på vissa håll snarare trappat upp attackerna. I staden Horlivka i Donetsk-regionen gick omkring 100 proryska separatister till attack mot polishögkvarteret i staden.

Beväpnade män ska enligt vittnen ha krossat fönster och byggt barrikader. Kravallpoliser ska ha tvingats att lämna området, enligt vittnen.

Totalt har separatisterna tagit kontroll över säkerhets- och regeringsbyggnader i tio städer.

Lugnt på ytan i Donetsk

SVT:s utsände Claes JB Löfgren befinner sig i regionhuvudstaden Donetsk, där proryska separatister har tagit över den regionala regeringsbyggnaden.

– Det är en väldigt spänd stämning här i Donetsk. Separatisterna har förstärkt barrikaderna och svetsat ståldörrar mellan våningarna. Det är lugnt på ytan men väldigt nervöst under den, rapporterar han.

Förutom de proryska separatisterna finns det även andra krafter i rörelse, berättar Claes JB Löfgren.

– Vi har förstått att det finns ukrainska oligarker här i östra Ukraina som finansierar de proryska separatisterna. Det spelar de ut mot regeringen i Kiev för att få skattelättnader och andra privilegier mot att de drar tillbaka stödet till separatisterna.

Ett rykte tyder på att en konfrontation kan vara i antågande.

– Vi blev nyss uppringda av två proryska aktivister som säger att de proryska styrkorna nu mobiliserar för att åka till Slovjansk, där det rapporteras att det finns ukrainsk trupp. Huruvida det är sant är svårt att veta.

”Aktion inleds”

Då det blivit tydligt att separatisterna inte tänker ge upp sade Ukrainas tillförordnade president Oleksandr Turtjynov att ”anti-terroraktionen” nu ska sättas igång. Men trots att tidsfristen har löpt ut har inga omedelbara militära insatser följt.

Ukrainska myndigheter har nu bett FN att placera ut fredsbevarande styrkor i de oroliga östra områdena, skriver nyhetsbyrån AP.

I ett telefonsamtal med FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon föreslog Oleksandr Turtjynov en anti-terroraktion bestående av ukrainska säkerhetsstyrkor och och FN-soldater.

Fredsstyrkor skulle dock kräva ett godkännande i FN:s säkerhetsråd – där Ryssland har veto, skriver AP.

President Turtjynov sade också att ledarskapet i Kiev inte är emot en folkomröstning om den sker samtidigt som presidentvalet den 25 maj. Han säger sig vara säker på att en majoritet av folket skulle stödja ett oberoende, demokratiskt och enat Ukraina vid en sådan folkomröstning, rapporterar Reuters.

Ber om rysk hjälp

De proryska separatisterna har vänt sig till ryske presidenten Vladimir Putin och bett om hjälp med att försvara sig mot ukrainska regeringsstyrkor.

Svaret från Putin blev att han följer situationen i östra Ukraina med stor oro. Men, meddelade hans talesperson, ”tyvärr kommer det in många förfrågningar till Putin om hjälp från regionen att ingripa i den ena eller andra formen”.

Val på Krim den 14 september

Putin säger i dag också att han kommer att utse Krims premiärminister Sergej Aksionov till förordnad ledare för halvön, fram till dess att en folkvald ledare tar över ämbetet, rapporterar Interfax.

Val kommer att hållas den 14 september i år, och Putin själv kommer att skriva under beslutet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet