Ungern blev tidigt på eftermiddagen det sista av 31 länder att deponera sin ratificering av den svenska Natoansökan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bjöd därefter in Sverige att gå med i alliansen. Under den svenska regeringens efterföljande sammanträde beslutades att Sverige ska ansluta sig.
Vid klockan 16 skrev Kristersson under de avgörande dokumenten, alltså det så kallade anslutningsinstrumentet. Drygt en timme senare lämnade han och utrikesminister Tobias Billström (M) över det till USA:s utrikesminister Antony Blinken.
– Natos allians är nu större och starkare än den någonsin varit, sa den amerikanska ministern efter överlämnandet.
Sverige är därmed formellt medlem i försvarsalliansen Nato och omfattas av de ömsesidiga försvarsgarantierna i artikel fem i Natofördraget.
– Enighet och solidaritet ska vara Sveriges ledstjärna som Natomedlem. Vi kommer att dela bördor, ansvar och risker med våra allierade, sa Ulf Kristersson under ceremonin.
Javascript är avstängt
Efter inträdet höll statsministern också ett tal riktat till svenska folket. Här kan du se det i sin helhet.
En lång process
Sveriges historiska omsvängning om Natomedlemskap var en direkt reaktion på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.
Efter att Socialdemokraterna svängt i frågan fanns stöd från en majoritet i riksdagen. På ett extrainkallat regeringssammanträde beslutade dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) att låta Sverige ansöka om medlemskap. De flesta Natoländer godkände ansökan snabbt, men Turkiets och Ungerns godkännande drog ut på tiden.
Nästa vecka väntas Sveriges flagga hissas intill de andra nationernas flaggor vid Natohögkvarteret i Bryssel.