”Odjuret” är hela kedjan av kriminell verksamhet som ligger bakom slakten, från finansiärerna och tjuvskyttarna, till mellanhänderna och marknaderna i Kina och Sydostasien där elfenbenet och noshörningshornen säljs.
Drews, som är i Sverige för att beskriva artskyddsarbetet, bland annat för kungen och kronprinsessan, säger att det nu bara finns cirka 40.000 skogselefanter kvar i Afrikas regnskogar.
– Skogarna i Kongo–Kinshasa är nästan tomma på elefanter. Och i Kamerun är vissa armétjänstemän så korrupta att de med hot tvingar bybor att tjuvjaga elefanter i Gabon, på andra sidan nationsgränsen, säger han.
Läget är extra allvarligt eftersom skogselefanten, att döma av genetiska studier, är en egen art, klart åtskild från savannelefanten.
– Skogselefanten är en distinkt art. Och vi är på väg att förlora den, säger Drews.
Framgångar och misslyckanden
WWF driver sitt artskyddsarbete genom satsningar på vissa flaggskeppsarter: elefanterna, noshörningarna, tigern, jättepandan, människoaporna, isbjörnen, de stora valarna. Enligt Drews har många av dessa projekt, trots problemen i Afrika, varit framgångsrika.
– Pandaprojektet i Kina är en succé, liksom arbetet med att skydda den indiska pansarnoshörningen. Vi har haft framgångar också med bergsgorillorna, och med de stora valarna i världshaven.
Fast det finns förstås också projekt där framgångarna uteblivit. Den kinesiska floddelfinen förklarades utdöd 2006, och sumatranoshörningen är mycket nära utrotning, med endast ett hundratal individer kvar i livet.
– Vad gäller floddelfinen gjorde vi inte tillräckligt, och sumatranoshörningen är definitivt ett misslyckande, säger Drews.
Mycket eftertraktat
Han framhåller att det avgörande för framtiden är om den jättelika kinesiska marknaden för produkter från vilda djur kan strypas.
– I slutändan handlar allt om att få bort efterfrågan på produkterna, säger han.
Den kinesiska regeringen har på sistone börjat agera för att stänga ner marknaderna, men så länge människor i världen vill ha elfenben, horn, kroppsdelar och annat från vilda djur kommer den illegala jakten och handeln att bestå och att bekämpa kriminaliteten kommer att förbli en huvudfråga för WWF.
Kina är inte det enda land i Asien där det finns efterfrågan. I flera andra länder, däribland Vietnam, anses djurhorn ha hälsobringande effekter. Noshörningshorn är extremt eftertraktat i Vietnam och hornen har i dagsläget ett kilopris på 700.000 kronor.
Månghövdad hydra
Tjuvjakt och handel med utrotningshotade djurarter är något som också oroar den Interpol, som i förra veckan krävde att politikerna tar upp frågan på klimatmötet i Paris i december. Enligt Interpol omsätter miljöbrotten uppemot 1.800 miljarder kronor per år. Det är dock oklart hur stor del av handel och jakt på utrotningshotade djur utgör av den summan.
Enligt Drews är fienden en månghövdad hydra, en best. Tjuvjakten på elefanter i en stor del av Afrika finansieras exempelvis av den pakistanska narkotikamaffian. Ändå är han hoppfull.
– Världen har vaknat. Tjuvjakten har äntligen flyttats upp på den allra högsta politiska nivån, och Interpol har för första gången satt upp en lista över brottslingarna som driver handeln med hotade arter, säger han.