Foto: SVTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Så tog vi fram kompassfrågorna och så beräknas matchningen mot partier och kandidater

Uppdaterad
Publicerad

Transparens har länge varit en viktig faktor i arbetet med SVT:s valkompasser. Nu tar vi steget längre med en metodbeskrivning av såval urvalet av frågor som matchningsalgoritmerna. Vi tror att en öppen arbetsprocess leder till bättre valkompasser och uppmanar alla Sveriges valkompasskonstruktörer att följa vårt exempel.

Om du istället vill läsa de vanligaste frågorna och svaren som vi får kring valkompassen så hittar du dem här

Redan 2014 gjorde vi en metodartikel där vi i detalj försökte beskriva hur vi jobbade. Nu tar vi ytterligare ett steg genom att anta de internationella principer för framtagandet av valkompasser som togs fram av ECPR Research Network 2014 och som går under namnet The Lausanne Declaration on Voting Advice Applications.

Vi tycker det är mycket viktigt att vi är transparenta så att vår metodik kan diskuteras och förbättras. Vi uppmanar också andra valkompasskonstruktörer att öppet redovisa hur man jobbat med framtagningen av frågorna och svaren samt hur matchningsalgoritmen räknas ut.

Framtagning av frågor till valkompassen
För ungefär ett år sedan, i augusti 2017, gav vi professorn i statsvetenskap Tommy Möller och författaren/journalisten Christer Isaksson i uppdrag att ta fram ett omfattande frågebatteri som vi kunde ha som bas för valkompassen. De var delaktiga i framtagningen av frågebatteriet för oss både 2010 och 2014 och är de personer i Sverige som har längst erfarenhet av att konstruera frågor till valkompasser.

Baserat på deras frågebatteri gjorde vi på SVT en gallring av frågorna utifrån aktualitet, partiskiljning och tydlighet för väljare som inte är så insatta i politik. Vi kompletterade med ett antal valkompassfrågor som vi använde 2010 och 2014 och lade till nya frågor som gällde kommun- och landstingspolitik.

Efter detta hade vi ett frågebatteri bestående av 50 ”vanliga” kompass-frågor och sex stycken så kallade priofrågor som Valforskningsprogrammet och Opinionslaboratoriet (LORE) vid Göteborgs universitet fick i uppdrag att göra paneltester på. Den slumpmässigt utvalda panelen som de använde sig av gav 2 600 svar med en svarsfrekvens på 68%. Här kan ni läsa analysen från testerna skriven av Per Oleskog Tryggvason:

Paneltesterna gav oss en bra möjlighet att välja ut frågor som är partiskiljande bland väljarna. I rapporterna gjordes en lång rad statistiska körningar, men den som vi använde oss av var framförallt den som gällde för Samtliga partier (se bild nedan).

Klipp ur rapport som visar de statistiskt beräknade ETA-värdena för att visa hur partiskiljande en viss fråga var. Ju högre siffra, ju större är skillnaden mellan partiernas svar.

Förutom partiskiljning kollade vi på hur balansen mellan de olika svarsalternativen för varje fråga såg ut, dvs om det var en stor övervikt positiva eller negativa svar till ett visst förslag. Vi såg det som positivt i de fall där det var en bra balans. Vi räknade även in andelen ”Ingen åsikt” där stor andel bedömdes vara negativt samt kollade hur åsiktsintensivt förslaget var, med andra ord hur stor andel som svarat Mycket bra eller Mycket dåligt som ett alternativ. Vi ansåg det som positivt ifall åsiktsintensiteten var stor så länge det inte innebar en alltför stor obalans åt något håll.

Den sista faktorn vi räknade in var spridningen av medelpositionen för de olika partiernas väljare i de olika frågorna, ju bättre spridning mellan partierna desto bättre. Med hjälp av detta kunde vi också se till att det var en bra balans mellan positiva och negativa förslag för de olika politiska alternativen där vi i grova drag räknade in alliansen, de rödgröna och Sverigedemokraterna som de tre stora alternativen.

Baserat på all data från paneltesterna – där det statistiska värdet på hur partiskiljande en fråga var bland väljarna vägde tyngst – så gjorde vi sedan en total ranking av alla frågor. Denna ranking av frågorna var sedan en av de viktigaste faktorerna vi använde oss av vid bortgallringen av frågor från vår stora bruttolista.

Vi kompletterade med aktuella politiska frågor så sent som möjligt innan vi gjorde utskicken till politikerna för att få med mer aktuella frågor också. När vi gjorde det slutgiltiga urvalet såg vi till att alla riksdagspartierna fick in en eller flera profilfrågor och att det fanns förslag på såväl den traditionella vänster-högerskalan som på den numera etablerade GALTAN-skalan.

Vi valde dessutom att skriva om eller lägga till ett fåtal frågor så att balansen mellan positiva och negativa förslag för de olika politiska alternativen skulle vara likvärdiga.

I slutet av arbetet har vi dessutom bjudit in flera externa politiska experter och valkompasskonstruktörer för att kritiskt granska urval och formuleringar. Vi gjorde även användartester för att se vilka frågor som var begripliga och engagerade vanliga väljare.

Urval av de lokala frågorna
Den stora nyheten för oss 2018 var att vi denna gång gjort lokala valkompasser i alla Sveriges kommuner och landsting. Grunden till de lokala frågorna var de svar som lokalpartierna själva skickade in till oss i ett första skede, där de beskrev vilka politiska frågor som var viktiga för dem att driva i valet.

Utöver partierna fick vi tips om aktuella frågor från de lokala nyheterna på SVT och i vissa fall även från de lokala nyhetsmedierna som också valt att publicera valkompasserna.

Det totala antalet frågor som vi jobbat med är omkring 100 st. Från dem valdes 34 stycken kompassfrågor ut till Rikskompassen. I landstinget ställs 15 generella frågor samt 2-7 unika. I kommunkompasserna ställs 17 generella frågor samt 2-7 unika, beroende på vilket landsting det gäller. I alla de lokala valkompasserna ställer vi minst två priofrågor, ibland tre. I Rikskompassen ställer vi en priofråga kring den statliga budgeten.

Utveckling av matchningsalgoritmen
Vi använder i stort sett samma uträkningsmodell för matchningsprocent som vid valet 2010 och 2014. Det är en modell som är snarlik den det finska public service-bolaget YLE använder sig av i sina valkompasser. 2018 behövde matchningsalgoritmen även ta hänsyn till att vi ställer priofrågor.

Bakgrunden till priofrågorna är att det i politiken – framförallt på det lokala planet – i många fall inte handlar om i fall ett politiskt förslag är bra eller dåligt utan om vilket av alla förslag som ska prioriteras när det finns begränsade resurser.

Exempel på hur en priofråga ser ut i Valkompassen. Foto: SVT

Uträkning av matchningsprocent för partier och kandidater
Du som besökare får baserat på de svarsalternativ du väljer samt om du angivet en fråga som extra viktig eller inte, en total maxpoäng som sedan partierna och riksdagskandidaterna jämför sig mot.  Hur stor denna maxpoäng blir beror på vad de svarat och om de angett några frågor som extra viktiga.

Om du till exempel har angett många ”Mycket bra förslag” eller ”Mycket dåligt förslag” får du en högre maxpoäng än om du mest svarat ”Ganska bra förslag” eller ”Ganska dåligt förslag”. Denna maxpoäng jämförs sedan med det som partierna och kandidaterna som du matchar dig mot svarat.

Det finns i grunden fyra alternativ. Poängen för besökarens totala matchning räknas ut enligt följande:

Mycket bra förslag/mycket dåligt förslag: 11 poäng
Ganska bra förslag/ganska dåligt förslag: 8 poäng

Om du sedan angett frågan som extra viktig dubbleras poängantalet, dvs 22 respektive 16 poäng.

Om vi förenklar uträkning av maxpoäng baserat på tre frågor ser det ut så här:
Fråga 1: Mycket bra förslag = 11 poäng
Fråga 2: Ganska dåligt förslag = 8 poäng
Fråga 3: Mycket dåligt förslag (Extra viktig) = 22 poäng

ger alltså 11+8+2*11= 41 i maxpoäng

När vi sedan räknar ut matchpoängen för de partier eller kandidater som besökaren jämför sig mot används följande matris (besökarens svar vågrätt och den som de matchas mot lodrätt):

Vid valet att ange ”Extra viktig fråga” dubbleras alla poäng för denna fråga i matchningen:

För att återgå till exemplet ovan skulle en kandidat som svarat poäng enligt följande:
Fråga 1: Mycket bra förslag (samma) = 11 poäng
Fråga 2: Ganska dåligt förslag (jämfört med Ganska bra förslag) = 3 poäng
Fråga 3: Mycket bra förslag (jämfört med Mycket dåligt förslag (extra viktig)) = 0 poäng

Detta ger alltså 11 + 3 + 0 = 14 i matchpoäng

Procentmatchningen mellan besökaren och partiet eller kandidaten blir då alltså 14/41 = 0,341 dvs 34%

I de fall då både besökaren och partiet eller kandidaten angett frågan som ”Extra viktig” dubbleras poängen ytterligare:

Detta gör alltså att denna fråga får 4 gånger så stor betydelse när matchprocenten räknas samman.

Notera att så länge besökaren och kandidaten har valt exakt samma svarsalternativ så får de oavsett valen av ”Extra viktig fråga” alltid lika många poäng och således 100% matchning. Det är först om svaren är olika som detta får effekt i sammanräkningen. Men så fort de tycker olika i någon fråga så kommer de Extra viktiga-valen att få betydelse i beräkningen av matchningsprocenten.

För besökaren finns alltid möjligheten att hoppa över frågor som de inte vill svara på eller som de inte har någon uppfattning om genom att välja alternativet ”Hoppa över frågan”. Då räknas denna fråga bort helt i sammanräkningen av matchprocenten även för kandidaten och därmed sänks alltså även den totala maxpoängen. Dock har vi behövt hantera partiernas eller kandidaternas svar annorlunda, pga att de annars skulle vinna på att svara ”Hoppa över frågan” på för många frågor och därmed skulle kunna få en mycket hög matchprocent mot de besökare som svarat på frågor som partierna eller kandidaterna i fråga faktiskt valt att svara på.

Om besökaren har en åsikt i frågan, men kandidaten eller partiet inte har det, sänks den totala matchpoängen med -1 på den frågan och -2 ifall besökaren valt frågan som ”Mycket viktig”. Dvs kandidaten/partiet distanseras från besökarens matchprocent om de angett ”Hoppa över frågan” oavsett vilket av andra alternativen som besökaren svarat på.

Priofrågorna har upp till tre olika svarsalternativ. Matchningsmässigt innebär det att besökaren får 100% träff om den väljer samma tre alternativ som partiet eller kandidaten gör. Om den istället har två av tre alternativ rätt så blir det 67% träff etc. Vi hanterar även de fall när besökaren valt färre än 3 alternativ på ett proportionerligt sätt.

Den totala poängen för varje priofråga har vi satt till 33 poäng, dvs motsvarande 3 st vanliga kompassfrågor som kan ge max 11 poäng (om den inte valts som extra viktig då den får högre vikt).

Om vi går tillbaka till uträkningsexemplet vi visade tidigare och lägger till en priofråga blir besökens maxpoäng:

Fråga 1: Mycket bra förslag = 11 poäng
Fråga 2: Ganska dåligt förslag = 8 poäng
Fråga 3: Mycket dåligt förslag (Extra viktig) = 22 poäng
Fråga 4: Priofråga med 3 valda förslag valda av totalt 7 styck = 33 poäng

ger 11+8+2*11 + 33 = 74 i maxpoäng för besökaren

Och kandidaten/partiet som besökaren matchas mot har följande svar

Fråga 1: Mycket bra förslag (samma) = 11 poäng
Fråga 2: Ganska dåligt förslag (jämfört med Ganska bra förslag) = 3 poäng
Fråga 3: Mycket bra förslag (jämfört med Mycket dåligt förslag + extra viktig) = 0 poäng
Fråga 4: Priofråga där två av tre förslag är samma och ett är olika = 22 poäng

Detta ger 11 + 3 + 0 + 22 = 36 i matchpoäng för kandidaten/partiet.

Procentmatchningen mellan besökaren och partiet/kandidaten blir då 36/74 = 0,486 dvs 49%

Partimatchningen
Matchningen mot partier fungerar på samma sätt som mot de enskilda kandidaterna då partierna i detta val fått svara på alla valkompassfrågor och lagt till kommentarer kring hur de tänkt i frågan. Detta gäller för partierna i riksdagen, landstingen och kommunerna.

För riksdagspartierna är detta en skillnad från valen 2010 och 2014 då partiernas svarssträngar baserades på ett sammanslaget värde för partiets alla kandidater med extra tyngdpunkt på de ledande partiföreträdarnas.

I fallet med riksdagspartierna har dock alla svar denna gång granskats noga av våra politiska experter. Detta på grund av att det inte är helt ovanligt att partierna av strategiska skäl ibland väljer ett annat svarsalternativ än det som motsvarar den politik de faktiskt driver eller har drivit historiskt. I några enstaka fall har vi när vi upptäckt detta fört en diskussion med partiet om hur de tänker i denna fråga och ifrågasatt deras svar. Vi har då gemensamt kunnat diskutera oss fram till ett mer rimligt svar baserat på deras faktiska politik. Men överlag så har partiernas svar väl motsvarat den politik som vi tycker att de driver i praktiken. Men på lokal nivå har det varit omöjligt att göra denna granskning så där är svaren som visas i kompassen alltid de som de lokala partierna skickat till oss.

Synpunkter och feedback?
Hoppas att jag lyckats förklara hur matchningen beräknas och framtagningen av kompassfrågorna gjorts. Genom att berätta hur vi gjort och öppna oss för förslag på förbättringar och feedback hoppas och tror jag att vi kan få ännu bättre kvalité på valkompasserna framöver.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Valkompassen 2018

Mer i ämnet