Analys: Nu väntar slaget om det svenska skogsbruket

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Konflikterna om det svenska skogsbruket hårdnar. EU vill att Sverige slutar kalhugga och sparar mer skog för klimatets skull. Miljörörelsen varnar för att allt fler arter utrotas. Renar och älgar hittar inte tillräckligt med mat när lavar och ris försvinner. Samtidigt har skogsindustrin svårt att hitta träd som är gamla nog att fälla, men vill gärna öka takten för att ersätta alla fossila bränslen med skogsrester.

Johan Bergendorff

vetenskapsreporter

Sverige har enormt mycket skog. Vi ligger på topp fem-listan med länder med störst planterade skogar. Eller virkesåkrar som miljörörelsen ofta kallar dem, eftersom alla träd är lika gamla och av samma sort och de därför inte alls liknar naturskogar med en stor variation av växter och djurarter.  

Virkesbrist hotar i svenska skogen

Klimatkrisen

Skogsbolagen brukar påpeka att den svenska skogen hela tiden växer till. Det stämmer men det handlar om planterade tonårsträd som inte får fällas förrän de vuxit klart om många decennier enligt reglerna. Det verkar enligt miljöorganisationer och myndigheternas visselblåsare som att allt mer naturskog med stor biologisk mångfald nu fälls av skogsbolagen på grund av en hotande virkesbrist.

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet har naturskogar minskat stadigt i Sverige och är nu nere på mellan 10-15 procent av skogsmarken. Naturreservaten har samtidigt ökat något, men är fortfarande en mycket liten del av Sveriges totala skogsmark, omkring sex procent. Som biologen Frédéric Forsmark på länsstyrelsen i Norrbotten konstaterar i Vetenskapens värld – Slaget om skogen: ”Vi klagar ju gärna på att Brasilien skövlar skogar, men de har ju kvar det mesta av sina gamla naturskogar, det har inte vi…

EU inte nöjda med vårt skogsbruk

Samtidigt har EU klivit in på scenen. Enligt EU:s nya skogsstrategi ska kalhyggen bara ske undantagsvis, inte som regel som i Sverige. Istället förordar EU att man bara fäller fullvuxna träd och i skogar med olika trädslag och arter och låter resten stå. Detta för att trädens främsta klimatnytta är att binda koldioxid så att EU ska nå målet att stoppa klimatutsläppen.

Träden kan bli till bränsle och hus

Skogsindustrin och vissa forskare vill istället öka effektiviteten i skogen. Som att gödsla träden varje år så att de växer dubbelt så fort. Eller få fram nya snabbväxande trädplantor. På så sätt skulle de miljontals bilar som idag rullar på våra vägar snabbt kunna gå över från fossila bränslen till biobensin och biodiesel från sågspån. Då behövs enorma satsningar på bioraffinaderier. Fast EU tycker inte att biobränslen från skog ska klassas som en grön investering.

Andra anser att det bästa för klimatet vore att bygga betydligt fler stora hus och infrastruktur i trä. Istället för av stål och betong. För skog som växer tar upp koldioxid från luften. När träden fälls och blir till byggmaterial så finns kolet bundet i trähuset tills det rivs. När nya träd planteras istället för de som fällts så binder de också koldioxid ur atmosfären lyder argumentet. Det är ett stort tryck på träplankor just nu, där priserna mångdubblats och i den snabbt växande e-handeln krävs dessutom stora mängder kartonger gjorda av svenskt trä.

Forskarna oeniga vad som är smartast

Inte heller forskarna är överens vad som är mest klimatsmart. Om man tänker att vi bara har några få decennier på oss enligt FN:s klimatpanel IPCC att få ned utsläppen till noll så kanske all svensk skog måste få stå, trots att det riskerar minst 70 000 jobb. Men hur ska då allt fossilt ersättas? Vilka som vinner slaget om skogen återstår att se.

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.

Vetenskapens världs största satsning någonsin

Vetenskapens värld har gått till botten med varför den svenska skogen är så het just nu. Det gäller klimatet, arterna och jobben. ”Slaget om skogen” består av tre timmeslånga program i SVT2 kl 20.00 20/9, 27/9 och 4/10 samt sju avsnitt på svtplay med start 19/9. Vi har aldrig gjort en så stor satsning förut, men sällan har lika mycket stått på spel som nu heller.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet