Det är inte bara temperaturen det svänger om. Det svängde när Ib Jensen tog mikrofonen i K.B. Hallen i Köpenhamn den 4 oktober 1956. Foto: SVT Bild

Det svänger om temperaturen

Uppdaterad
Publicerad

Det finns helt naturligt större utrymme för stora skiftningar i temperatur under vintern än på sommaren. Det gör att årsmedeltemperaturen till stor del hänger på just vintervädret.

Det naturliga temperaturspannet vi lever med på vintern är större än det på sommaren, så därför är sannolikhet för stora temperaturavvikelser större så här års än mitt i sommaren. Enskilda dygn kan skifta mycket när som, men det är främst när man ser till hela månader man ser en tydlig skillnad. Väderåret inleddes ju med en extremt varm januari 2020, där medeltemperaturen avvek upp till 10,7 grader över det normala. En sådan stor skillnad skulle vara helt otänkbar på sommaren. Jämförelsevis gav extremvärmen i juli 2018 som mest 6,1 grader varmare än normalt.

Ett annat sätt att tänka är så här: I norra Norrlands inland är all temperatur mellan säg 0 och 30 minusgrader helt normalt i februari. Är det kallare eller mildare än så är det lite ovanligt, och för att det ska bli extremt behövs kallare än 45 minusgrader eller varmare än 10 grader. Motsvarande värden för en julimånad är att ungefär 10–20 grader är normalt medan under 0 grader och över 30 grader är extremt. Spannet mellan extremvärdena är alltså 55 grader i februari men bara 30 grader i juli. Generellt sätt är svängningarna något mindre tydliga i söder, för där är främst vinterspannet inte lika stort som i norr.

Vädertankar

Vintervädret bestämmer till stor del årstemperaturen

En följdeffekt av denna naturliga skillnad som finns i avvikelsekapaciteten för vinter- respektive sommarmånader är också att vinterns väder generellt sett har större betydelse för årsmedeltemperatur än vad sommaren har. Såsom i år, där vi inlett med en extremt mild januari följt av en hittills mild eller mycket mild februari. Efter 23 februaridygn är avvikelsen i landet som störst i Rödkallen vid Norrbottenskusten med 8,2 grader över det normala. I skrivande stund är årsavvikelsen i landet som störst 9,2 grader, det i Edsbyn i Hälsingland.

Har man ett stort temperaturöverskott under vintermånaderna ska det mycket till för att året som helhet ska uppvisa annan avvikelse än just det. Jag påstår inte att det redan är klart att 2020 kommer bli ett varmare år än normalt i Sverige. Men, om jag säger så här istället, det ska mycket till för att det inte ska bli det. Även om våren och sommaren blir kallare än normalt kommer det inte uppväga det överskott som årets inletts med, så det som behövs är i så fall en tidig start för vintern 2020–2021 så att flera av årets sista månader blir klart kallare än normalt.

Det omvända kan också hända. Ta vårt senaste kalla år 2010 som exempel, där januari och än mer februari var kalla, och sedan även november och december. Att övriga månader mestadels var varma än brukligt kunde inte alls väga upp för fyra kalla månader.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vädertankar

Mer i ämnet