Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vackert bymoln vid Fyrsjön i jämtländska Hammerdal den 9 juni 2019. Foto: Inger AnderssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Rekordvarmt i sydost

Publicerad

Den först riktiga sommarmånaden för året bjöd på varmare än brukligt i hela landet, och kanske lite förvånande var det så pass varmt i sydost att nya månadsrekord noterades. Dessutom fick vi uppleva den varmaste junidagen i landet sedan 1970.

Det blev en varm månad i hela landet, medan det varit såväl torrt som blött i juni. Det är ganska vanligt att nederbörden varierar i olika delar av landet just under sommaren då det allra mesta som faller kommer i form av lokala skurar. Samtidigt som ens sommarställe lider av torka kan det frodigt och grönt bara någon mil därifrån.

Varmare än normalt i hela landet

Hela landet noteras för en högre medeltemperatur i juni än under referensåren 1961–1990, där avvikelsen är som störst i sydost med närapå 4 grader som mest. När man tänker tillbaka på extremvärmen från i fjol måste kan komma ihåg att värmen delvis då tog paus i juni.

Därför har man kanske inte upplevt årets juni som speciellt extrem gällande värmen, men det har den alltså varit i sydost. Flera platser med minst hundraåriga mätserier satte nämligen medeltemperaturrekord för juni:
18,9 grader i Lund, Skåne är en tangering av rekordet från 1889 (startår 1859)
18,4 grader i Stockholm, Uppland mot tidigare 18,1 grader 1917, 1936 och 1992 (startår 1756)
18,3 grader i Gladhammar, Småland mot tidigare 17,5 grader 1889, 1896 och 1917 (startår 1859 för den kopplade serien Västervik/Gladhammar)
17,8 grader på Kalmar flygplats, Småland mot tidigare 17,5 grader 1992 (startår 1858 för den kopplade serien Kalmar/Kalmar flygplats
17,8 grader vid Ölands norra udde, Öland är en tangering av rekordet från 2018 (startår 1851)
17,6 grader på Visby flygplats, Gotland mot tidigare 16,9 grader 1896 (startår 1860 för den kopplade serien Visby/Visby flygplats)
17,0 grader på Gotska Sandön, Gotland mot tidigare 16,4 grader 1896 (startår 1879)

I övrigt behöver man mestadels bara backa till 2018, 2013 eller 2011 för att hitta en varmare juni än i år, men lokalt längre tillbaka än så.

I absoluta tal hade skånska Lund varmast i landet i juni med 18,9 grader, vilket är 3,5 grader över deras normala junitemperatur på 15,4 grader. Lunds 18,9 grader är för övrigt den högsta junitemperatur som noterats i landet sedan juni 1992 då Göteborg hade 19,0 grader. Det svenska junirekordet är 19,3 grader i Strömstad i Bohuslän 1889. Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade klart kallast med 4,2 grader, vilket ändå är 1,0 grad över deras normala 3,2 grader. Störst avvikelse jämfört referensåren 1961–1990 hade Fårösund-Ar på norra Gotland med 3,9 grader (17,9 grader mot normala 14,0 grader), medan Väderöarna vid Bohuskusten hade minst överskott med 0,2 grader (14,9 grader mot normala 14,7 grader).

Såväl blött som torrt

Väldigt grovt sett fick södra halvan av landet mindre regn än brukligt i juni, medan det föll mer än normalt i norr. Speciellt nordligaste Norrland fick mycket regn. Som alltid på sommaren varierar det en hel del eftersom det allra mesta som faller så här års gör det i samband med skurar som till sin natur är lokala. Ett kraftigt skurväder kan om det vill sig väl (eller illa om man ser det så) ge en normal månadsmängd på bara en dag. Några rekordmängder har inte fallit, ej heller har det varit extremt torr någonstans i juni, även om en del gräsmattor och annat vittnar om att det sannerligen skulle behövas regn. Även att det är hög risk för bränder i skog och mark i södra och delvis även mellersta Sverige vittnar också om att regn behövs veckorna framöver.

Det är alltid svårt att hitta månader som liknar varandra gällande nederbördens fördelning över landet, men det finns en del likheter mellan årets juni och 2016. Juni 2018 var på många håll i landet torrare än årets, medan 2017 och än mer 2013 var allmänt blötare. Men eftersom det varierar så mycket lokalt kan det vara stora lokala skillnader även hur långt tillbaka i tiden man måste leta för att hitta en torrare respektive blötare juni än årets.

I millimeter räknat föll mest regn i juni i Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland med 129 mm, vilket är 320 % av deras normala junimängd på 40 mm medan Gotska Sandön bara fått 11 mm, vilket är 41 % av normala 27 mm. I procent räknat fick Leksand i Dalarna minst med 32 %, 19 mm mot normala 61 mm, medan Rödkallen i Luleå skärgård i Norrbotten noterade mest i landet med hela 391 %, 92 mm mot normala 23 mm.

Solen sken mest i öster

Solen sken sparsamt i västra Sverige, medan det varit normalt eller något fler soltimmar än brukligt i juni i öster. Hoburg på sydligaste Gotland var exempelvis med 379 timmar extremt nära sitt rekord på 380 timmar från 1992. Hoburg, följt av Visby med 370 timmar och Ölands norra udde med 369 timmar, var den trion som fick mest sol i landet i juni, medan Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen fick klart minst solskenstid med 122 timmar.

Den korta mätserien i Nordkoster noterade med 258 timmar nytt antisolskensrekord för juni. Sedan mätningarna inleddes där vid norra Bohuskusten 2006 var det tidigare bottenrekordet för juni 264 timmar från 2012.

Nattfrost följdes av värme söderifrån

Månaden inleddes med att sval luft hade greppet om hela landet. De första nätterna var månadens kallaste, och fördelat på landsdelarna blev det:
I norra Norrland 3,6 minusgrader i Latnivaara den 2,
i södra Norrland 3,6 minusgrader i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen den 1,
i Svealand 1,1 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 1
och i Götaland 0,5 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 1

Köldnoteringarna i Särna och Horn är de enda i respektive landsdel för hela månaden. En sval och delvis regnig första junidag följdes efterhand av värme som strömmade upp söderifrån. Redan den 3 noterades ett nytt årshögsta i landet när Målilla i östra Småland nådde 28,7 grader. Ett kraftigt åsk- och hageloväder drabbade småländska Habbestorp utanför Mönsterås den 4. Bilder därifrån visade bland annat hur träd knäckts och låg fällda åt samma håll vilket sker när man har kraftiga nersvep i samband med åskoväder, oftast i framkant i rörelseriktningen

Dagen därpå, den 5, var det dags igen med ett nytt årshögsta, och årets första 30-gradersdag dessutom. I topp hamnade Härsnäs utanför Mjölby i nordvästra Östergötland med 31,1 grader. Värmen var som mest utbredd i landet den 5–8, där nationaldagen den 6 blev månadens varmaste för många från Mälardalen och norrut. Lokalt nådde temperaturen 30 grader upp till södra Lappland den dagen, men mer om månadens högsta temperatur blir det i slutet av denna krönika.

Ännu ingen sommar i delar av fjällen, men vintern är i alla fall över

Med värmen i början av juni tog den meteorologiska sommaren nya kliv norrut. Redan i maj hade sommaren gjort entré långt norrut, så det var nu bara fjällen och fjällnära områden som väntade på de fem dygnen på raken med medeltemperatur över 10 grader varje enskilt dygn som krävs för att sommaren ska anses kommen. Den 3–5 anlände sommaren till delar av fjällvärlden, främst de södra delarna, och ytterligare ett steg togs i norra Tornedalen den 13–14. Därefter stopp, så fortsatt nu vid månadsskiften juni–juli är det ganska stora delar av Lapplandsfjällen, och lokalt även i Jämtlands- och Härjedalsfjällen, som per definition ännu inte fått sommar.

Vintern har däremot gett vika helt när Tarfala som klart sista officiella station i landet fick vår den 3. Däremot känns sommaren avlägsen där, för bara ett enda junidygn, den 7, var sommarvarmt i Tarfala.

Snösmältning gav vårflod

Apropå vinters sista suck rapporterade Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen snödjup i juni, det som enda station i landet. Uppgift om snödjup saknas för den 1 och den 2, men den 3 hade man 50 cm där, vilket blev månadens största snödjup. Efter fortsatt snösmältning råder nu barmark där sedan den 14.

Värme och snösmältning gjorde att vårfloden tog fart i fjällen. Den 5–10 var flödena höga i mindre vattendrag i Lapplandsfjällen, och tillfälligt den 7–8 delvis mycket höga i mellersta Lapplandsfjällen. Efterhand kulminerade det med höga flöden även i större älvar. Varning för höga flöden gällde i övre Piteälven den 10–18 och åter den 22–25, i Laisälven den 11, i Kaitumälven och övre Kalixälven den 12–14 och i övre Torneälven den 13–27. Att flödesvarningen återkom för övre Piteälven berodde till största del på de stora regnmängder som föll den 22, och mer om det senare i denna krönika.

Häftiga sommarskurar med allt vad det innebär

Efter nationaldagen tog ett något ostadigt väderläge över där många delvis kraftiga regn- och åskskurar gav lokalt mycket regn på kort tid. Dygnet den 7 föll det 40 mm eller mer på följande platser i östra Jämtland:
57 mm i Västerövsjö
och 54 mm i Borgvattnet.

Just den 7 blev för övrigt månadens mest åskfrekventa dygn med lite drygt 22 600 blixtar runtom i landet. Över 10 000 blixtar noterades även den 12 med närapå 12 900 blixtar och den 20 med dryga 10 400 blixtar.

Den 9 började svalare luft ta över västerifrån, men redan från den 12 vände det åt det varmare hållet igen. Med varmluften söderifrån följde även regn i massor på många håll. Följande platser fick 40 mm eller mer dygnet den 12, alltså från den morgonen fram till morgonen den 13:
68 mm i Norberg i norra Västmanland (månadens största officiella dygnsmängd i landet),
65 mm i Avesta i sydöstra Dalarna,
53 mm i Ödeshög vid Vätterns strand i Östergötland,
51 mm i Omberg strax norr om Ödeshög i Östergötland,
48 mm i Torsåker i västra Gästrikland,
48 mm i småländska Visingsö på Visingsö i Vättern,
47 mm i Kvarn i nordvästra Östergötland,
46 mm i Vingåker i västra Södermanland,
45 mm i Vadstena vid Vätterns strand i Östergötland
och 42 mm i Högemålen i nordvästra Småland.

Dygnet därpå föll också 40 mm eller mer på följande platser:
61 mm i Gästrike-Hammarby i västra Gästrikland,
60 mm i Kilafors i södra Hälsingland,
52 mm i Bollnäs i södra Hälsingland
46 mm i Söderala innanför Söderhamn i Hälsingland.

Sedvanliga problem med lokala översvämningar följde när de kraftiga skurarna passerat, såsom att undergångar och andra lågt belägna platser fylls med vatten. Även bränder och strömavbrott efter blixtnedslag rapporterades in.

Efter några lite lugnare och allmänt varmare dagar var det den 17 dags igen för 40 mm eller mer på ett dygn:
47 mm i Holmfors i norra Västerbotten
och 40 mm i Nordanbäck i nordöstra Ångermanland.

Den 19 slog ett kraftigt hageloväder till mot västgötska Lidköping. Som värst vållade närapå golfstora hagel skador på bland annat fordon och grödor. Dagen därpå blåste det kortvarigt stormbyar i Axstål i Vättern utanför Karlsborg i Västergötland. Observationen är inte helt godkänd än, men ändå rimlig då det förekom åska i området just den eftermiddagen. Man fick också 12 mm regn den timmen då byvinden kortvarigt nådde 27 m/s. Om värdet godkänns är det månadens högsta byvind för en kuststation. Om inte är det istället stormbyar på 26 m/s i Hanö utanför Blekinges kust vid midnatt den 12–13, även det i samband med passerande åskskurar.

Värme och regn på midsommar

Midsommarvädret började ta form en vecka innan, att det på något sätt skulle vara ostadigt i främst norr och mer stabilare och varmare i söder. När väl stunden var inne så var det just så, en blandning av svenskt sommarväder med såväl sol och värme som regn och blåst.

Svalare luft tog över västerifrån när värmen tillfälligt knuffades bort österut, och vinden i söder var delvis frisk på midsommarafton. Regn och skurar gällde i norr, där det sedan blev ännu blötare under midsommardagen. Ett mer eller mindre ihållande regn parkerade då över delar av Norrbotten och norra Lappland, och allt regn gav lokala översvämningar. Lokalt föll det 40 mm eller mer under dygnet den 22 (från morgonen den 22 till morgonen den 23) på följande platser:
50 mm på Luleå flygplats i södra Norrbotten,
49 mm i Nattavaara i nordöstra Lappland
och 40 mm i Gällivare i norra Lappland.

Strax söder om regnet tilltog även vinden med månadens enda ”mycket hård byvind över inlandet”-notering. Byvinden i jämtländska Föllinge nådde mitt på eftermiddagen den 22 just de 21 m/s som är gränsen för mycket hård vind.

Här några topp- och bottennoteringar för midsommarafton den 21:
Varmast: Oskarshamn, Småland 25,9 grader.
Kallast: Blåhammaren, Jämtland 3,2 grader.
Blötast under dagen (klockan 08–20): Gällivare, Lappland 21 mm.
Blötast under dygnet (från klockan 08 den 21 till klockan 08 den 22): Jörn, Västerbotten 30 mm.
Högst byvind i inlandet: Hörby, Skåne 15 m/s.

Motsvarande för midsommardagen den 22 blev:
Varmast: Gladhammar, Småland och Ölands norra udde, Öland 23,8 grader.
Kallast: Sylarna, Jämtland och Blåhammaren, Jämtland 1,5 grader.
Blötast under dagen (klockan 08–20): Gällivare, Lappland 19 mm.
Blötast under dygnet (från klockan 08 den 22 till klockan 08 den 23): Luleå flygplats, Norrbotten 50 mm.
Högst byvind i inlandet: Föllinge, Jämtland 21 m/s.

Tudelad avslutning

Efter midsommar bjöd den avslutande juniveckan på en kamp mellan svalare luft i norr och värme söderifrån. Extremvärme rådde över Västeuropa, däribland ett nytt franskt värmerekord på hela 45,9 grader i Gallargues-le-Montueux på den franska Rivieran den 28. Lite av den värmen gjorde även anspråk på södra Sverige. En första puff med värme söderifrån den 26 gav oss ett nytt årshögsta i landet, 32,3 grader i Lund, vilket för deras del är varmast i juni på 72 år. Vid nästa ”värmeattack” söderifrån blev den ännu varmare. Den 30 blev det nämligen hela 33,7 grader varmt i småländska Oskarshamn. Det är varmast i landet i juni sedan två väldigt varma sommardagar den 19–20 juni 1970 då västmanländska Köping nådde allra högst med 34,3 grader den 19.

Flera enskilda stationer satte den varma sista junidagen även rekord för absolut junitemperatur. Uppdaterad information kommer om det den 1 juli.

Lokala värmerekord sattes också, bland annat tangerade två minst hundraåriga mätserier sina tidigare junirekord:
33,2 grader i Gladhammar, Småland är tangerat rekord med 1970 (startår 1859 för den kopplade serien Västervik/Gladhammar)
27,8 grader i Falsterbo, Skåne är tangerat rekord med 1947 (startår 1880)

Den 30-gradiga värmen nådde Skåne, Blekinge och Småland den 26, och inte längre norrut än till Östergötland den 30, så därmed stod sig nationaldagen som varmast på många håll i övriga delar av landet. I de olika landsdelarna noterades följande temperatur som högst i juni:
I Götaland 33,7 grader i Oskarshamn vid Smålandskusten den 30,
i Svealand 30,3 grader i Örebro i Närke den 6,
i södra Norrland 30,3 grader i Forse i södra Ångermanland den 6
och i norra Norrland 30,2 grader i Lycksele i sydöstra Lappland den 6.

Samtidigt som värmen i söder säkerligen såväl gladde som oroade svepte sval luft ner över landets norra delar. Vinden tilltog och det blåste upp till lokal storm i fjällen, först med 25 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen under natten till den 28, följt natten därpå av 27 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Lite senare, på eftermiddagen den 29, noterades månadens högsta byvind oavsett stationsplacering med orkanbyar på 38 m/s i Tarfala.

Att vi bor i ett avlångt land med stora skillnader från de vidsträckta skånska slätterna till Lapplands mäktiga fjäll- och dalgångsnatur märks som mest under vår och höst, men även så här mitt i sommaren. Det är kanske svårt att föreställa sig när man svettas och kippar efter andan i över 30-gradig värme att vi precis lagt ännu en frostnatt bakom oss. Sista junidygnet bjöd nämligen på som kallast 2,6 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen och som varmast det nyss nämnda junihögstat. Visst har det funnits en del helt frostfria nätter i landet i juni. Det skedde, den 4, den 6–9, den 13, den 15–22 och den 26–27, medan det under övriga juninätter droppat ner på minussidan åtminstone på någon officiell mätstation i landet.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer