Dags att ta tempen på vårt land? Foto: SVT Bild, Bo-Aje Mellin

På väg mot det varmaste året?

Publicerad

Redan i februari började mina tankar vandra mot att 2020 mycket väl kunde bli ett varmt år i landet, och nu är vi snart där. December får fälla utslagsrösten, för just vintermånaderna har störst påverkan på årets medeltemperatur.

Det finns ett officiellt riksmedelvärde för temperatur i Sverige, och det baseras på medelvärdet för 35 noga utvalda fjäll-, kust- och inlandsstationer runtom i landet (se faktarutan nedan). Sedan man regelbundet började göra väderobservationer i landet 1860 finns därför ett uträknat värde på riksmedeltemperaturen för varje år, och topplistan för de fem hittills varmaste i landet åren är:
2014 med 6,91 grader
1934 med 6,73 grader
2015 med 6,71 grader
1938 med 6,58 grader
1990 med 6,55 grader

I skrivande stund, den 25 november, när 329 dygn av året förflutit ligger riksmedeltemperaturen på nästan exakt 8,0 grader. Medelvärdet kommer givetvis sjunka något eftersom december i snitt är kallare än vad hela året som helhet är, men frågan är med hur mycket? Går vi mot ett rekordvarmt 2020 eller inte?

Eftersom det finns mer ”utrymme” för temperaturen att avvika från det normala under vintermånaderna ”väger” just de månaderna mer än övriga för hur varmt eller kallt året som helhet blir, och det tänkte jag till om redan i februari. Men eftersom det då fortsatt återstod hela tio av årets månader vågade jag inte säga för mycket, utan då handlade det mest om huruvida 2020 skulle bli varmare än normalt eller ej sett till normalvärdet 4,65 grader för referensåren 1961–1990. Det blir det nu utan tvekan, men frågan är med hur pass mycket. Kan året bli rekordvarmt, eller kanske näst varmast efter 2014, eller inte ens topp fem om vinterkylan slår till i december?

Var i landet är rekordläget som bäst/sämst?

Läget ser givetvis lite olika ut i olika delar av landet, så för enskilda platser är rekordförutsättningarna mer eller mindre ”bra”. Landets norra tredjedel ligger rätt allmänt under rekordvärdena, medan främst östra delen av Svealand och Götaland har grundat gott under året för att slå rekord.

I Stockholm exempelvis är årets medeltemperatur hittills 10,4 grader, vilket gör att det krävs en medeltemperatur på i snitt 6,6 grader eller lägre resten av året för att 2020 inte ska bli varmare än de 8,8 grader som rekordåret 2018 bjöd alla stockholmare på. Avslutas året i Stockholm helt enligt referensåren 1961–1990 kommer det nya rekordet skrivas till 9,3 grader. Ett annat exempel är Visby, där det också är 6,6 grader eller lägre året ut som gäller om hittillsvarande 10,0 grader ska omvandlas till lägre än rekordet 8,7 grader från i fjol, och blir avslutningen normal landar det nya rekordet på 9,1 grader.

Sett till landsdelarna är vi på väg mot rekord förr Götalands del, vilket även blir svenskt rekord i så fall. Skånska Falsterbo har hittills en medeltemperatur på 11,6 grader, och med en helt normal avslutning av året landar man på 10,7 grader. Det är något högre än nuvarande svenska rekordet 10,5 grader i just Falsterbo 2014, då automatstationen där stod för rekordet. Även i Svealand kan det bli rekord, för hittills har det varit varmast i nyss nämnda Stockholm med en medeltemperatur på 10,4 grader. Det gör att en helt normal avslutning på året ger det nya Svealands-rekordet 9,3 grader. Tidigare rekord lyder på 9,0 grader från 2015 satt i Oxelösund vid Södermanlandskusten. Längre norrut i vårt avlånga land finns inte riktigt läge för nya rekord för landsdelarna södra Norrland eller norra Norrland.

Vad krävs av december för att året inte ska slå rekord?

Jag har räknat lite på det, och skulle resterande del av året landar exakt på normalvärdet för referensåren 1961–1990 slutar väderåret 2020 som det tredje varmaste genom åren i landet med rikssnittet 6,72 grader. Om månaden däremot skulle bli lite varmare än normalt, sisådär 1,5 grad i snitt, då kommer 2020 att bli det varmaste året som uppmätts i Sverige. I så fall till stor del på grund av (eller tack vare om man ser det så) att främst januari och februari var varma, och nu även november. Att sedan maj och juli var lite kalla har mindre betydelse för årets medelvärde, eftersom avvikelsen då var mindre än vad överskotten i främst januari och februari var.

Man kan ju vända på tanken, vad hade hänt om även maj och juli varit varma? Då hade vi nu pratat om ett extremt överskott och förmodligen en rejäl rekordnotering. Dock återstår en månad, och även om det inte finns några indikationer på att vinterkylan är på väg ska man aldrig säga aldrig. Snarare pekar det mot en normal eller kanske något varm december, och då blir det spännande att under slutet av året följa riksmedeltemperaturen och se hur högt i topp 5-listan väderåret 2020 till slut hamnar. Fortsättning följer med andra ord.

Karesuando, Lappland
Kvikkjokk, Lappland
Jokkmokk, Lappland
Haparanda, Norrbotten
Piteå, Norrbotten
Gunnarn, Lappland
Bjuröklubb, Västerbotten
Umeå, Västerbotten
Frösön, Jämtland
Härnösand, Ångermanland
Sveg, Härjedalen
Delsbo, Hälsingland
Gävle, Gästrikland
Falun-Lugnet, Dalarna
Uppsala, Uppland
Svenska Högarna, Uppland
Stockholm, Uppland
Landsort, Södermanland
Linköping-Malmslätt, Östergötland
Jönköping flygplats, Småland
Gladhammar, Småland
Växjö, Småland
Kalmar, Småland
Gotska Sandön, Gotland
Visby, Gotland
Hoburg, Gotland
Ölands norra udde, Öland
Karlshamn, Blekinge
Falsterbo, Skåne
Lund, Skåne
Halmstad, Halland
Borås, Västergötland
Vänersborg, Västergötland
Skara, Västergötland
Karlstad, Värmland

För mer info se hur SMHI:s information om riksmedeltemperaturen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet