Ibland pressas Sverige ihop likt i en gammal lumppress (fotad i Tyskland på 1930-talet). Foto: SVT Bild

Sveriges längd varierar

Publicerad

Visst är Sverige avlångt, och så här i skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret är skillnaden oftast som störst. Med väderögon gör det att längden varierar under året i takt med att årstiderna kommer och går.

Det är ett avlångt land vi bor i, det vet vi alla. Och det oavsett om man tänker på skillnader mellan storstadens inneklubbar och glesbygdens bingokvällar eller mellan vindpinade bohuslänska klippor och vidsträckta myrmarker i Tornedalen. Men jag vill frankt påstå att Sveriges längd dessutom varierar beroende på när på året det är, i alla fall sett till hur stora skillnader det kan vara på vädret vid den skånska rivieran till Lapplandsfjällens mest undanskymda dalgångar.

Tre årstider samtidigt under hösten och våren är helt normalt

Det är nästan mer regel än undantag att vi har tre årstider samtidigt i landet så här års, alltså sommar, höst och vinter. Bland landets officiella mätstationer är det, baserat på referensåren 1961–1990, Naimakka vid den finska gränsen i Lappland som är först ut att få meteorologisk vinter den 8 oktober. Sommaren hänger samtidigt kvar längst i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen, och det till den 16 oktober, varefter hösten tar vid även där. Frost och snö i september, eller rent utav redan i augusti, är tydliga vinterindikationer som för sörlänningar känns väldigt avlägset och relevant tidigast när almanackan visar sen november eller så.

Det varierar naturligtvis från år till år, men ofta är det i alla fall ett kortare tag tre årstider samtidigt så här års. Samma sak gäller på vårkanten, där Göteborg är statistiskt först ut att få sommar den 7 maj samtidigt som vintern normalt hänger kvar i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen till den 8 maj, varefter våren gör entré. Tidiga vårblommor och den första skira grönskan tar fart i Sydsverige så fort solen tar över i februari, medan vintern pågår för fullt i Lappland, där man först framåt midsommar eller så kan blåsa vintersäsongen helt över.

Skillnaderna är som minst mitt på sommaren

När väderåret ”vänder” på sommaren är skillnaderna allt som oftast minst i landet. Det sker i slutet av juli, ungefär en månad efter sommarsolståndet. Ta sommarvärmen 2019 som ett tydligt exempel, där den högsta temperaturen i landet då noterades norr om polcirkeln. Något liknande skulle vara helt otänkbart i oktober exempelvis. Om vintern blir väletablerad även i söder minskar skillnaderna också i samband med att väderåret vänder i februari, för att sedan öka igen när våren är på gång i söder. Med väderögon sett varierar Sveriges längd med årstidsväxlingarna likt ett gummiband som dras ut och släpps ihop om och om och om igen.

Ser man strikt till den statistiskt största skillnaden mellan högst och lägst uppmätt temperatur i landet de olika månaderna är Sverige som mest avlångt i februari, vilket kanske motsäger mina argument lite. Då det skiljer hela 69,3 grader mellan maximirekordet 16,7 grader i Karlshamn, Blekinge 2019 och minimirekordet 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme, Lappland 1966. Hur stort temperaturspannet blir en månad hänger i stor grad på hur kallt det blir, och på vintern har vi ett allmänt större temperaturspann att ”spela med” än på sommaren. Ta bara detta med att 30-gradig kyla kan ersättas av 0-gradigt blidväder på bara några timmar. Vid ingen annan tid på året är sådana temperatursvängningar möjliga. Juli månads temperaturrekordspann är årets minsta med 43 graders skillnad mellan 38 grader i Ultuna, Uppland 1933 och 5 minusgrader i Funäsdalen, Härjedalen 1888 och 1893.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet