2017
3 augusti. Hamza Yalcin arresteras på Barcelonas flygplats i Spanien, efter att hans pass gett utslag i poliskontrollens register.
Han är anklagad för att ha lett en vänsterorienterad terrororganisation i Turkiet, som har utfärdat en internationell arresteringsorder, en så kallad röd notis, via den internationella organisationen Interpol. Hamza Yalcin nekar till anklagelserna och menar att arresteringsordern är politiskt motiverad.
Hamza Yalcin förs till spanskt fängelse, i väntan på att utlämnas till Turkiet. I ett sms till sina vänner skriver han att han blivit illa slagen vid fängslandet.
7 augusti. Utrikesdepartementet bekräftar att Hamza Yalcin blivit tillfångatagen, men kritiseras samtidigt av aktivister och politiker för att inte göra tillräckligt i fallet.
8 augusti. Fallet Hamza Yalcin väcker starka reaktioner både i Sverige och internationellt. Journalisten och debattören Kurdo Baksi varnar för att president Erdogan exporterar Turkiets yttrandefrihetsförbud utomlands, och kräver ett tydligare fördömande från Sverige och EU.
21 augusti. Den tysk-turkiska journalisten Dogan Akhanli, som också frihetsberövats i Spanien efter en internationell arresteringsorder från Turkiet, släpps bara en dag efter sitt gripande. Hamza Yalcins vänner och kolleger menar att Sveriges handlande framstår som lamt i jämförelse med det tyska utrikesdepartementet.
1 september. Utrikesminister Margot Wallström (S) försäkrar att Sverige gör vad de kan för att Hamza Yalcin ska släppas. UD för bland annat samtal med den tyska och spanska ambassadören, uppger hon.
7 september. Margot Wallström och Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel skriver till EU:s utrikeschef Federica Mogherini att de oroar sig för att Interpol missbrukas av Turkiet. Interpols stadgar stipulerar att de 192 medlemsländerna inte får utfärda internationella arresteringsorder som är politiskt, religiöst, militärt eller etniskt motiverade.
18 september. Den spanska stjärnadvokaten Baltasar Garzón, som blev en internationell kändis när han som domare 1998 begärde att Chiles förre diktator Augusto Pinochet skulle lämnas ut till Spanien, tar sig an Hamza Yalcins fall.
28 september. Domstolen i Madrid meddelar att Hamza Yalcin släpps på fri fot. Han har då spenderat knappt två månader i spanskt fängelse. Skälet för beslutet ska vara att Hamza Yalcin är svensk medborgare sedan 1990.
6 oktober. Hamza Yalcin landar i Sverige. Han uppger själv att han tror att medieuppbådet var det tyngsta skälet till hans frisläppande.
2018
15 januari. SR:s Konflikt rapporterar att Hamza Yalcin inte vågar lämna Sverige. Han vet fortfarande inte om han är efterlyst av Interpol, och får inga svar från varken Interpol, svenska polisen eller Säpo. ”Jag känner mig som en fånge i Sverige”, säger han till SVT Nyheter. Han uppger också att han, tillsammans med sin spanska advokat, driver en rättsprocess mot Spanien i sviterna av gripandet.
26 februari. Sveriges Radio rapporterar att Hamza Yalcin inte längre är efterlyst via Interpol. ”Det här betyder att Turkiet inte kan använda Interpols system med röda notiser mot Hamza Yalcin i det här fallet”, säger hans advokat Baltazar Gazon till SR.