Författaren och journalisten Hamza Yalcin flydde Turkiet på åttiotalet efter att ha fängslats för sitt politiska engagemang. Sedan dess har han öppet kritiserat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.
När han reste till Spanien i augusti i år gav hans pass utslag i registret. Hamza Yalcin var efterlyst av den turkiska polisen, anklagad för att ha lett en terrororganisation i Turkiet, och han arresterades och sattes i spanskt fängelse.
Fallet uppmärksammades flitigt i media, och med hjälp av den spanske stjärnadvokaten Baltasar Garzón släpptes Hamza Yalcin fri efter två månader. Han återvände då till Sverige.
”Får jag resa?”
Men fallet är långtifrån över. Hamza Yalcin vet inte om han fortfarande är efterlyst i Interpols register, något SR:s Konflikt var först med att rapportera om. Den svenska polisen och Säpo ger inga svar på Hamza Yalcins frågor. När han själv ringer Interpol blir han avvisad: sådan information kan de inte ge ut.
– Det känns otryggt. Jag måste kunna lämna Sverige, jag måste det. Det här är Europa – inte Erdogans land, säger Hamza Yalcin till SVT.
Får inte registrera av politiska skäl
Interpol är ett internationellt samröre mellan nationella polisstyrkor, och samlar 192 länder i ett gemensamt dataregister. Där kan länder lägga ut efterlysningar på sina medborgare, så kallade röda notiser. Medlemsländerna har ingen skyldighet att lämna ut människor som står i registret, och i Interpols stadgar står det att ingen får hamna i registret av politiska, religiösa, etniska eller militära skäl.
Men trots det förekommer politiska flyktingar och oppositionella i registret, enligt Konflikt. Dessutom uppskattar experter att uppemot 90 procent av alla namn på Interpols efterlysningsregister inte publiceras offentligt. Och en person som en gång förlagts med en så kallad röd notis riskerar att aldrig bli av med den.
– Det här betyder att jag är fånge i Sverige, och inte en fri människa med samma rättigheter som alla andra svenskar, säger Hamza Yalcin till SVT.