Blockaden som den 5 juni inleddes mot Qatar från de fyra ländernas sida tog en ytterligare vändning under gårdagen då Noura al-Kaabi, minister för Förenade arabemiratens federala råd, krävde att tv-kanalen al-jazeera ”genomgår ett grundläggande förändringsarbete och omstruktureras”, rapporterar The Times.

– De anställda får behålla sina jobb och Qatar kan fortfarande bekosta en tv-kanal, men inte en kanal som utgör en plattform för extremister – där den engelskspråkiga kanalen är en täckmantel för den mer radikala arabiska kanalen, sa al-Kaabi i en intervju till tidningen.

Gårdagens utspel är en förmildring av tidigare krav från de fyra länderna på Qatar att helt stänga såväl al-jazeeras huvudkontor i Doha som dess engelskspråkiga kanaler. Detta då man hävdat att kanalen ”stöttar terrorister”.

Från mediakanalens sida har man alltid hävdat att man står för en balanserad rapportering. Men de engelskspråkiga och arabiskspråkiga kanalerna skiljer sig åt – och den senare har beskyllts för sympatier med det Muslimska brödraskapet, som får flera av de länder som lanserade blockaden att se rött.

LÄS MER: Kravet: stäng ned al-Jazeera

Kontroversiell mediekanal

Men den pågående konflikten är inte första gången al-jazeera hamnat i blåsväder i regionen. Redan i juni stängdes kanalens redaktion i Saudiarabien av landets myndigheter, då den anklagades för att ”stödja terrorgrupper” och i maj blockerades al-jazeeras egyptiska webbsajt till följd av den diplomatiska konflikten.

LÄS MER: Al-Jazeera stängs ned i Saudiarabien

Tre journalister från tv-kanalen dömdes också redan 2014 till sju års fängelse i Egypten, anklagade för att ha spridit ”falska nyheter” under rapporteringen av oroligheterna i landet året innan.

LÄS MER: Fängelse för al-Jazeera-journalister

”Vill sätta Qatar på plats”

Att al-jazeera nu återigen hamnat mitt i den diplomatiska hetluften handlar, enligt Kristina Riegert, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMK i Stockholm, mycket om att kanalen synliggör Qatar på den internationella scenen.

– Al-jazeera är ett slags verktyg för att öka Qatars synlighet internationellt. De här länderna tycker att kanalen ger Qatar för mycket makt och vill sätta landet på plats.

LÄS MER: Al-Jazeeras anställda protesterar mot blockaden

Ytterligare en anledning till att al-jazeera är en nagel i ögat på de fyra ländernas ledare är, enligt Kristina Riegert, att de fruktar att själva drabbas av de konflikter och revolutioner som kanalen rapporterar om.

– De här männen känner sig hotade, då de är rädda för att drabbas av revolutioner i sina egna länder. Från kanalens sida talar man om att man ger en röst till de som ingen har – ”giving a voice to the voiceless” – och dessa är folk i deras egna länder som inte sitter i en maktposition.

LÄS MER: ”Kraven på att stänga al-Jazeera tar krisen mellan Gulfländerna till en ny nivå”

”En annan typ av röst”

Enligt Kristina Riegert har al-jazeera under åren profilerat sig som en kanal som under krig och konflikter försökt att visa en annan sida än den som vanligtvis får komma till tals – och att ge denna sida en röst.

– Vad gäller Irakkriget visade de en annan sida av kriget än vad koalitionssidan visade och det gällde även Afghanistan-kriget. Då fördes al-jazeera upp som en viktig kanal att titta på. Det pågick även en kamp om trovärdighet i de här krigen, och här var kanalen en annan typ av röst.

Ytterligare ett kännetecken för kanalen är, enligt Kristina Riegert, att man valt att visa de civila offren i krig och konflikter – och att man även har många kvinnor bland sina anställda.

– Man visar civila offer, och det har man gjort under alla konflikter. De har även väldigt många kvinnor bland sina anställda, exempelvis om man jämför med BBC. En kvinnlig journalist på al-jazeera som jag träffat sa att hon lämnat BBC efter 30 år eftersom hon där inte kom någon vart och inte fick ta plats.

LÄS MER: Grannländernas bojkott stoppar inte al-Jazeera

”Handlar om yttrandefrihet”

Att en eller flera länder kräver att ett annat land stänger ned eller, i den senaste vändningen i den pågående diplomatiska krisen i regionen, omstrukturerar en nyhetskanal, är historiskt – och en fråga som ytterst handlar om yttrandefrihet, enligt Kristina Riegert.

– Jag känner inte till att det har hänt tidigare. Och jag tycker att det är märkligt att demokratiskt sinnade länder inte är med aktiva i det här. Det handlar ju trots allt om yttrandefrihet, som man ju säger sig värna.