Hultqvist oroad av ryska flottrörelser

Uppdaterad
Publicerad

Det bidrar inte till avspänning, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) om att två ryska korvetter med långdistansrobotar är på väg in i Östersjön. Men Sverige har koll på läget, enligt ministern.

– Vi har information och följer utvecklingen som gäller förändringar i vårt närområde. Jag får löpande information om sådana här saker, säger Hultqvist till TT om de två fartygens färd, från Svarta havet, genom Medelhavet och nu på väg in i Östersjön.

– Det här är ju ändå oroande och det är ju ingenting som bidrar till avspänning i vår region. Det påverkar alla länder runt Östersjön, säger Hultqvist.

Ryska krigsfartyg i Östersjön

Täppa till inloppen till Östersjön

Bedömare trodde först att fartygen, som varit baserade i Svarta havet, skulle stanna i Medelhavet. Men de fortsatte vidare till Nordsjön och på tisdagskvällen passerade de Stora Bält vid Danmark. De antas vara på väg till den ryska enklaven Kaliningrad. Det som väckt extra uppmärksamhet är att de två fartygen är utrustade med långdistansrobotar, med mycket längre räckvidd än de Iskander-robotar som nyligen fördes till Kaliningrad.

Ministern: Ska ses som del i helheten

Peter Hultqvist vill inte spekulera om varför förflyttningen sker just nu, om det är ett svar på något som Sverige, Natoländer eller andra har gjort. Han vill inte heller säga något om huruvida Sverige ser förflyttningen som tillfällig eller permanent.

Han pekar dock på att det hela ska ses som en del i en samlad bild.

– Just den här åtgärden ändrar inte det samlade säkerhetsläget, men det vi ser är en försämring över tid, säger Hultqvist till SVT Nyheters Mats Knutson, i dagen Rakt på.

Han lyfter fram olika ryska militärövningar och nya baser kring Östersjön samt annekteringen av Krimhalvön och den pågående väpnade konflikten i Ukraina.

– [Fartygen] ska sättas in i den här helheten.

Hade förhandsinformation

Försvarsministern lyfter även fram att Sverige hade information om att fartygen var på väg.

– Från tid till annan sker både tillfälliga och permanenta omplaceringar. Vi har fått information om detta och följer läget

Han vill dock inte kommentera huruvida försvarsdepartementet har någon precis förklaring till varför detta sker just nu.

”Behöver höja vår militära förmåga”

Exakt vilka förändringar som sker inom den svenska försvarsberedskapen vill Hultqvist heller inte gå inte på, men nämner att åtgärder tas, bland annat tidigareläggningen av truppförflyttningen till Gotland. Han medger att det som sker just nu gör att Gotland hamnar i fokus.

– Gotland kommer att vara en viktig fråga i nästa försvarsberedning, säger han.

– På ett eftertänksamt sätt måste vi tänka framåt. [...] Vi behöver höja vår militära förmåga och vi behöver fördjupa våra samarbeten.

Vill inte jämföra med kalla kriget

Analytiker och bedömare har jämfört dagens situation med den under kalla kriget, då USA och dåvarande Sovjetunionen kapprustade militärt och ett hot om eventuellt kärnvapenkrig hängde över världen. Peter Hultqvist tycker att det är en felaktig parallell.

– Kalla kriget var också i djup mening en ideologisk och värderingsmässig konflikt. Nu är det ju en auktoritär rysk regim som är beredd att använda militära maktmedel på arenan. Det är väl inte direkt jämförbart. Vi har också en oberäknelighet i agerandet. Kalla kriget hade rätt fasta gränser, säger ministern.

– Men spänningarna har ju ökat, och det här ställer krav på världsledare att hitta lösningar på olika situation. Vi är i ett läge där vi måste ta ansvar på olika sätt, men då måste man också ta ansvar för den internationella folkrätten och internationella lagar.

Widman: Förväntad styrkedemonstration

Försvarsutskottets ordförande, Allan Widman (L), ser det hela som en väntad styrkedemonstration, kanske en typ av svar på att USA ska placera soldater permanent i Norge.

– Det är också ett militärstrategiskt övervägande. Korvetterna tillsammans med Iskander-robotarna har förutsättningar att försvåra tillgången till Östersjön, helt enkelt täppa till inloppen, säger Widman.

M vill se fler Nato-diskussioner

Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson, reagerar med oro på utvecklingen.

– Det är oväntat att just de här två fartygen kommer till Östersjön, men tyvärr tycks det vara ett led i den ökade ryska aktivitet som vi har sett nu under en lång period med ökat antal vapenbärare.

–  Det vi ser är en ökad rysk aktivitet med provocerande beteende. Men om vi då lägger ihop utplaceringen av ryska Iskanderrobotar nyligen i Kaliningrad och de här två fartygen är det en oroande utveckling.

Hur vill du att försvarsministern ska agera i det här läget?

– Här gäller det att hålla fortsatt koll på vart fartygen tar vägen och det förutsätter jag att man gör. Och jag vill att Socialdemokraterna på allvar ska diskutera ett framtida Natomedlemskap.

Vänsterpartiets försvarspolitiske talesperson Stig Henriksson är också allvarligt oroad av utvecklingen.

– Nu måste båda sidor, både Nato och Ryssland, ta sitt förnuft till fånga och sluta rusta upp runt Östersjön, säger Henriksson.

Fler fartyg kommer

De två korvetterna Zeljonyj Dol och Serpuchov från den ryska Svartahavsflottan som nu nått Östersjön ska enligt den ryska tidningen Izvestija ansluta sig till en nyinrättad enhet i Östersjöflottan. Före 2020 ska de dessutom få sällskap av ytterligare tre fartyg i samma klass.

– Skapandet av en division av små robotfartyg som del av Östersjöflottan har redan inletts. Vi räknar med att vara klara inom två–tre år. Den nya formationen har redan tagit emot sina första fartyg och robotsystem, säger en rysk försvarsdepartementskälla till tidningen.

Ett direkt svar

Den nya korvettenheten i Östersjöflottan är sannolikt ett direkt svar på Natos nya bataljoner i Polen och Baltikum, gissar den ryske militäranalytikern Ruslan Puchov i Izvestija.

– Nya kustrobotinstallationer i Kaliningrads län och de små robotkorvetterna på Östersjön kommer att ha praktiskt taget hela Östersjön i sin skottvidd och – framför allt – den militära infrastruktur som Nato håller på att skapa i Baltikum, säger Puchov till tidningen.

Vill markera

Enligt Tomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan, försämrar det ryska agerandet den militära situationen i Norden. Han säger att agerandet kan tolkas på olika sätt.

 – Man kan se det som en politisk markering. Putin är mycket medveten om att det här väcker uppmärksamhet, det är en styrkedemonstration, sade Ries i samband med att fartygen på tisdagskvällen bekräftades vara vid Stora Bält.

–Rent militärt betyder det att man kan angripa mål över hela Norden och att man har fått ett mycket kvalificerat vapen mot andra ytfartyg här uppe.

Ries framhöll att det som sker dock inte är någon överraskning. Ryssland har systematiskt byggt upp den ryska militärkapaciteten på alla nivåer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ryska krigsfartyg i Östersjön

Mer i ämnet