Inför det stora mötet i FN:s generalförsamling som inleds på tisdagen och pågår till slutet av september har ett nätverk med fler än hundra europeiska ledare undertecknat ett upprop där de befarar att risken för kärnvapenolyckor har ökat. De vädjar till FN att uppmärksamma den ökade risken för olyckor och felbedömningar på grund av moderniseringen av världens kärnvapenstyrkor.
Det är tidigare statministrar, utrikesministrar, försvarsministrar, diplomater, forskare och militära befälhavare i Europa som står bakom uppropet som publicerats på internet. Många har haft höga positioner i försvarsalliansen Natos medlemsländer.
Fyra svenskar har undertecknat uppropet. Bland annat före detta statsminister Ingvar Carlsson (S) och före detta Europaparlamentariker och partiskereterare Gunnar Hökmark (M). I dag är Hökmark ordförande för tankesmedjan Frivärld som enligt egen uppgift bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
På listan finns flera tidigare höga politiker och militära befälhavare i Natoländer som Danmark, Norge, Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien. Även tidigare höga Natobefäl finns bland undertecknarna.
Andra olyckan på kort tid
Uppropet kommer drygt en månad efter att en stor kärnvapenolycka inträffade i Nordvästra Ryssland och sju toppforskare och militärer omkom. Det var den andra olyckan på kort tid i Ryssland med militär kärnenergi inblandad. Knappt en månad tidigare omkom tolv ryska militärer i en brand ombord på en atomdriven miniubåt. Men de ryska olyckorna nämns inte i appellen.
Där skriver de istället att risken för en olycka med kärnvapen är stor, och drar paralleller till Kubakrisen 1962 – för nästan 60 år sedan. Då var det nära att krig utbröt mellan Sovjetunionen och USA, sedan Sovjetunionen i hemlighet transporterat kärnvapenrobotar till USA:s grannland Kuba.
”Risken för en kärnolycka, för felbedömningar och felberäkningar har inte varit så här stor sedan Kubakrisen. Självtillräcklighet är inget alternativ. Det är inte bara Europas säkerhet som står på spel,” skriver de i uppropet till FN.
Avtal om kärnvapenrobotar
De är mycket tveksamma om framtiden för flera avtal om kontroll och nedrustning av kärnvapen efter att USA och Ryssland dragit sig ur avtalet om ett förbud mot markbaserade medeldistansrobotar (INF). Förbudet upphörde att gälla i augusti 2019.
”Att tvinga en fiende till lydnad kommer inte att återställa stabiliteten. Politiskt orealistiska vädjanden om ett förändrat beteende kommer inte att skapa tillit. En eskalerande kapprustning gör att både tillit och ett mindre riskfyllt agerande blir allt svårare att uppnå,” skriver de.
De påpekar att stabiliteten ”eroderar” och att Nordkorea utökat sin kärnvapenarsenal och genomför robottester samtidigt som framtiden för samtalen med USA är ovissa. Spänningen ökar också mellan ”kärnvapenrivalerna” Indien och Pakistan. De menar att Iran kan komma att lämna kärnenergiavtalet och utveckla egna kärnvapen.
Det är en mörk bild de skissar inför det 74:e mötet i FN:s generalförsamling i New York.
År 2020 ska fler och ännu större avtal om kärnvapenkontroll förhandlas om. De som undertecknat uppropet pekar särskilt ut rustning och modernisering av kärnvapen i Nordkorea, USA, Ryssland, Indien och Pakistan.
Kärnvapengeneraler och ministrar
Från kärnvapenstaten Storbritannien har bland annat generalen John McColl och minst fem tidigare brittiska försvarsministrar, en före detta säkerhetsministern och marinchefen undertecknat uppropet.
Från kärnvapenstaten Frankrike har den pensionerade generalen Bernard Norlain, den pensionerade amiralen Alain Coldefy och den konservative politikern Pierre Lellouche som tidigare varit utrikesminister och tidigare ordförande för Natos parlamentariska församling undertecknat uppropet.
Även Natos tidigare generalsekreterare Javier Solana har skrivit under.
I en tidigare version beskrevs Frivärld som en ”lobbygrupp”, det är nu ändrat till det mer exakta: ”Tankesmedja som enligt egen uppgift bedriver opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor”.