NFC har kritiserats från flera håll – för både gallrade DNA-prover och eftersatt IT-utveckling. Men framför allt har det handlat om långa handläggningstider.
Nu visar en enkät bland Sveriges chefsåklagare att en vändning ägt rum – åtminstone för de mest prioriterade brotten, som till exempel skjutningar. ”Det går åt rätt håll men för sakta”, som en åklagare uttrycker det.
Flera framhåller dock att förseningar fortsätter orsaka problem, i värsta fall med allvarliga effekter – som att misstänkta måste släppas på fri fot och kan påverka utredningar eller begå nya brott, eller att oskyldiga hålls häktade onödigt länge.
– Jag kan förstå att det finns ärenden där åklagarna önskar att vi fick snabbare analyser, säger NFC-chefen Helena Trolläng, som framhåller att den genomsnittliga handläggningstiden 2022 var 20 procent kortare än 2018.
Samtidigt var snitt-tiderna både 2019 och 2020 på ungefär samma nivå som fjolårets.
”Ingen sund kultur”
SVT:s granskning visar också att det finns en intern kritik mot NFC-ledningens och Trollängs ledarstil, som beskrivs som hård och ”kommandoartad”. Nils Hydén, tidigare fackligt aktiv mångårig NFC-medarbetare, säger att ledarstilen är orsak till att flera medarbetare lämnat NFC.
– Man står inte ut. Det är definitivt ingen sund kultur.
Helena Trolläng tillbakavisar kritiken och hänvisar till att medarbetarundersökningar visat goda resultat. Men hon medger att vissa beslut kan ha uppfattats som tuffa när NFC förvandlades från den självständiga myndigheten SKL till en del av polisen.
Utreddes efter revisionsbråk
Trolläng hamnade i blåsväder i januari efter att SVT avslöjat en infekterad konflikt om en revisionsgranskning av bland annat styrningen av bland annat NFC.
Hon har de gångna månaderna varit föremål för en arbetsrättslig utredning som nu lagts ned.
Kritiken mot NFC: Ineffektivitet, gammal teknik och bråk med revisorer
