Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
En av Sveriges osäkra kurvor. Foto: Håkan Claesson/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Över 15 000 felbyggda kurvor på svenska vägar

Publicerad

Över 15 000 kurvor på Sveriges landsvägar är byggda så att det är svårt för förare att klara av dem i den skyltade hastigheten. Det visar en stor undersökning som SVT Nyheter och Uppdrag Granskning har gjort.

Utgångpunkten för Nollvisionen är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket talar om att det ska vara ”lätt att göra rätt”. Men tänk om det inte alltid räcker att man är nykter, utvilad och håller sig inom den angivna hastighetsbegränsningen?

Under onsdagen kunde SVT:s Uppdrag granskning berätta om nya omständigheter kring den tragiska trafikolyckan som inträffade i en kurva nära Masugnsbyn i Kiruna kommun i januari i år. Sju schweiziska unga män på Skandinavien-semester åkte på väg 395 när deras minibuss kom över i mötande körfält och frontalkrockade med en 90 ton tung malmbil. Alla utom en omkom.

Felutformade kurvor

En utredning som Sveriges Åkeriföretag gjort visar att kurvan där olyckan skedde är felutformad. Kombinationen av hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled gör det svårt att hålla bilen på vägen i den tillåtna hastigheten. Även SVT:s analys bekräftar detta.

Rapporten visar att en rimlig hastighet för kurvan är 60 km/h. Den skyltade hastigheten var vid tiden för dödskraschen 90 km/h.

SVT:s datajournalister har undersökt hur många kurvor med liknande egenskaper som den i Masugnsbyn som finns på Sveriges vägar. Det rör sig om 2 600 mil väg, på vägavsnitt som saknar mitträcken eller annan mittseparation och tillåter en hastighet över 70 km/h, och där det inträffat minst fem olyckor de senaste fem åren.

Mindre marginal för misstag

Totalt inkluderar undersökningen 26 procent av det statliga vägnätet. Kartläggningen visar att 15 844 kurvor på Sveriges landsvägar har problem med sidofriktionen, det vill säga är utformade så att det blir svårare att hålla kvar bilen på vägen även om man håller hastighetsbegränsningen.

Genom att räkna på tillåten hastighet, kurvans radie och vägens lutning kan SVT konstatera att dessa kurvor inte hade levt upp till de rekommendationer som ställs på vägar som byggs i dag.

SVT kan också konstatera att det finns en överrepresentation av olyckor i de undersökta kurvorna med de här problemen.

”Mer halkfarlig”

Att olyckan är framme kan bero på alltifrån den mänskliga faktorn till dåligt väglag. Men en felutformad kurva kan göra att man som bilist vid skyltad hastighet har ett minskat utrymme att hantera händelser som till exempel möte, halka, missbedömning av farten eller djur på vägen.

– Den blir mycket, mycket mer halkfarlig, säger Johan Granlund, civilingenjör och vägexpert, till Uppdrag granskning.

– När det är halt väglag så ökar risken att man glider av utåt mycket kraftigt. När det är torr asfalt så ökar risken att ett lastbilssläp eller en dubbeldäckad buss eller fordon med hög tyngdpunkt välter och slår runt i de här kurvorna.

Enligt Granlund går det i många fall att köra i dessa kurvor i den skyltade hastigheten, men med resultatet att det känns obehagligt.

Trafikverket: Måste prioritera andra saker

Det är Trafikverket som är ytterst ansvariga för säkerheten på vägarna som SVT har granskat. Myndigheten har ansvar för 10 000 mil väg och menar därför att de måste göra saker i rätt ordning, för att så effektivt som möjligt rädda så många som möjligt.

– Utmaningen är den att vi har ett väldigt gammalt vägnät, och där finns det kurvor som ser ut på ett annat sätt. Skulle vi bygga dem idag så skulle de inte se ut på det sättet, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Men poängen är ändå det att i relation mot alla andra säkerhetsutmaningar vi har så är inte den högst prioriterad, utan då är det andra saker vi måste göra.

Fakta om undersökningen

Visa

Hur har vi gjort?
Vi har först valt ut de vägar i Sverige där det skett minst fem olyckor de senaste fem åren. Det blev 950 vägar. På dessa vägar har vi valt ut vägavsnitt där hastigheten är 70 km/h eller snabbare och där det inte finns några mitträcken eller annan mittseparation. Trafikverket samlar in data på varje statlig väg genom att låta en mätbil köra runt på vägarna. Denna data hamnar i en öppen databas som vi har använt – och för våra utvalda vägar har vi laddat ner data, som exempelvis radie på kurvor, vägens lutning i sidled (tvärfall) och vilken hastighet som är tillåten på vägen.

Att en kurva är felutformad – vad betyder det?
När vi pratar om felutformade kurvor innefattar det tre variabler: Hastigheten, hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled, sk tvärfall. Vi har använt en matematisk formel – som används av Trafikverket när man bygger nya vägar för att räkna på det som experterna kallar för sidofriktionsbehovet – den kraft som behövs för att hålla bilen kvar på vägen.

I de fall som vår uträkning visar att om man kör sin bil i den hastighet som är satt på vägen, så hamnar sidofriktionsbehovet utanför gränsvärdet – det är de kurvorna som vi kallar för felutformade.

Orsakar de felutformade kurvorna olyckor?
Det finns många olika orsaker till trafikolyckor, alltifrån halt väglag till älgar eller berusade trafikanter och vi har inte tillgång till data som gör att vi kan fastställa någon orsak. I vårt material ser vi dock en större andel olyckor i kurvor med sidofriktionsproblem jämfört med kurvor som inte har det. Vi ser samma överrepresentation, hur vi än räknar detta, väg för väg, kurva för kurva eller uppdelat på hastigheter. Men, eftersom olyckor kan ha många orsaker och dessutom sker det förhållandevis få olyckor jämfört med det stora antalet vägar är inte vår överrepresentation statistiskt säkerställd. 

En längre metodbeskrivning finns här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sveriges osäkra kurvor

Mer i ämnet