Klockaretorpet är en av tre stadsdelar i Norrköping som polisen definierar som ett ”utsatt område”. Under en period för ett par år sedan rapporterades det mer eller mindre dagligen om bilbränder i Klockaretorpet.
– Det var ju väldigt stökigt. Vi satte in resurser från kommunen och samarbetade med föreningslivet som lyckades fånga upp unga på glid. Polisen gjorde ett jättejobb med att få bort narkomanerna från gatan. Även Hyresbostäder gjorde insatser. Idag är det ju betydligt lugnare, konstaterar kommunalrådet Karin Jonsson (C).
”Går åt rätt håll”
I Sverige finns 32 områden som polisen klassar som ”utsatta”. Det är områden med låg socioekonomisk status, med en kriminell påverkan på lokalsamhället. Ytterligare 23 områden definieras som ”särskilt utsatta”, bland annat Skäggetorp i Linköping.
Utsatta områden kännetecknas av olika sociala problem. Utbildningsnivåerna är låga och arbetslösheten hög.
Men i Norrköping går det nu åt rätt håll. Det konstaterar det politiska styret bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Minskad brottslighet
På en presskonferens på onsdagen kunde den så kallade Kvartetten presentera statistik som polisen tagit fram och som visar på flera förbättringar i Klockaretorpet, Navestad och Hageby.
När det gäller brottsligheten i de tre områdena har den minskat från cirka 2 250 anmälda brott 2015 till 1 900 anmälda brott 2018. Det innebär en minskning med cirka 16 procent.
Även när det gäller arbetslösheten syns en minskning, om än svag. Värst drabbat är Hageby med en arbetslöshet på knappt 30 procent (2018). I Navestad ligger arbetslösheten på 23 procent och i Klockaretorpet på cirka 12 procent.
Betygen för eleverna i de här områdena har också förbättrats sedan 2016.
Ingen tidsplan
Ledande kommunpolitiker i Norrköping menar att det här är så positivt att de nu vågar sig på en målsättning om att inget område ska klassas som ”utsatt” framöver. Någon konkret tidsplan kunde de däremot inte presentera, mer än en försiktig förhoppning om att det kanske kan ske under mandatperioden.
Men den här målsättningen låter ändå ganska självklar? Ingen kommun vill väl ha utsatta områden?
– Nej, det är ingen som vill ha, men nu har vi dem och då måste vi ju laga efter läge och jobba aktivt för att vi ska få bort den typen av klassning. Vi vill ju ha områden som är välmående i hela kommunen, säger Karin Jonsson (C), kommunalråd.
”Skolorna är motorn”
Den största och mest konkreta satsningen som presenterades var ett tillskott till skolan på 70 miljoner kronor extra för 2018.
– Alla andra får ju spara tre procent, men inte skolan. De får påökt istället. Vi tittar speciellt på de skolor som har dåliga resultat så att de får riktade insatser. Vi tror att skolorna är motorn i det här, säger Karin Jonsson (C).