Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att gärningsmannens agerande mot fyra elever uppfyller kraven för att utgöra olaga hot.
Den dömde ska ha befunnit sig nära och gått mot två av de målsägandena med kniv i handen samtidigt som han haft ögonkontakt med dem. Dessutom visste eleverna att en av lärarna i skolan hade attackerats när de såg gärningsmannen komma emot dem.
Hovrätten bedömer också att två andra elever ska anses tillhöra den krets som den dömde har riktat vapen mot. Även dessa personer har haft skäl att känna allvarlig rädsla på grund av gärningsmannens agerande.
Samma bevisning, annan värdering
Bevisningen i målet bestod dels en film som gärningsmannen själv spelade in och direktsände, och dels av berättelser från de olika parterna.
– Vi har utgått från samma bevisning och samma rättsliga kriterier som tingsrätten gällande grovt olaga hot. Men vi har helt enkelt gjort en annan värdering i fyra utav de sju fallen, säger Anna Tansjö som var hovrättsråd i målet.
Tre av eleverna som överklagade till hovrätten bedöms inte ha utsatts för grovt olaga hot.
Straffvärdet förblir detsamma
Även om hovrätten dömer gärningsmannen för ytterligare fyra fall av grovt olaga hot så förändras inte påföljden. Pojkens straff förblir sluten ungdomsvård i två år och sex månader. Däremot höjs skadestånden för de fyra målsägande.
Lunds tingsrätt såg mycket allvarligt på skolattacken i Eslöv i augusti förra året – om gärningsmannen hade varit över 21 år hade han dömts till livstids fängelse. Tonåringens plan var att döda ett stort antal personer för att nå ut med ett politiskt budskap.
