Rikspolischefen Dan Eliasson. Foto: TT

Rikspolischef Dan Eliasson om året som gått

Uppdaterad
Publicerad

– Attacken mot Uppsalas polisstation den 27 november är ett allvarligt angrepp, skriver rikspolischef Dan Eliasson och ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving i en debattartikel idag. En artikel där Eliasson ser tillbaka på året som gått och vilka utmaningar polisen står inför framöver.

”Det gångna året har inneburit många svåra utmaningar för svensk polis, med flera omfattande operativa händelser.”

Så startar rikspolischef Dan Eliasson och ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving sin debattartikel som publicerats idag, bland att på DN Debatt – men också på polisens egna hemsida.

Flera händelser har satt sina spår

Artikel ser tillbaka på året som gått och listar bland annat terrordådet på Drottninggatan, NMR-demonstrationen och EU-toppmötet i Göteborg och en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet som några saker som har präglat 2017.

Vidare skriver Eliasson och Löfving att brottsligheten ser ut att öka generellt, det utifrån Nationella trygghetsundersökningen och Brå:s senaste siffror. Bland annat nämns: sexualbrott, misshandel och bedrägerier.

”Det är en oroande utveckling som kräver ytterligare insatser”, kommenterar polischeferna.

Attacken mot Uppsalapolisen

Myndighetscheferna ser även allvarligt på de attacker som under året har skett mot polismyndigheten i form av personer och egendom. Bland annat beskriver Eliasson attacken mot Uppsalapolisens polishus i november i år och beskriver dådet som som ”oacceptabelt”.

Vid 23-tiden den 27 november hördes en kraftig smäll nära Uppsalas polishus. Sedan polis sökt av området hittades totalt åtta bilar med skador på angränsade parkering – innanför polisanläggningens murar. I samband med detonationen befann sig två poliser i närheten på väg hem från jobbet, en på cykel och en i bil. Båda klarade sig oskadda.

Handgranat

Efter teknisk undersökning kunde det bekräftas att det rörde sig om en handgranat, som kastats avsiktligt mot polishuset.

Polisen bedömde att det funnits en synnerligen stor risk för personskador och händelsen rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse och försök till mord.

Uppsalapolisen försattes i stabsläge och polishuset fick under en tid kraftigt upphöjd säkerhet – bland annat med tungt beväpnade poliser och förstärkning från angränsande län, däribland Stockholm.

Fortfarande har ingen person dömts för dådet.

Angrepp stärker

”Utvecklingen går åt fel håll. Samtidigt ökar angreppen vår beslutsamhet”, skriver Eliasson och Löfving i årsåtergivelsen.

Enligt polischeferna har polismyndigheten under året ökat sin resurser, bland annat inriktat mot den organiserade- och nätverksbetonade brottsligheten. Ett exempel på det är Uppsalapolisens särskilda operation Lynx som sjösattes under november – inriktad mot de tungt- och organiserade kriminella i regionen.

Operationen beskrivs som en punktmarkering på individer och grupperingar som rör sig inom de aktuella kretsarna. Satsningen löper över hela Polisregion Mitt: Uppsala, Västmanland och Gävleborg. Och hela insatsen har gått ut på att få bort vapen, narkotika från gatan – genom att sätta tryck på de kriminella.

Målet inte nått

Men trots det medger Eliasson och Löfving att målet inte är nått än. Det eftersom det grövsta våldet eskalerat. Hittills under året har närmare 40 personer skjutits ihjäl i landet. En siffra som för några år sedan var lägre.

”Det räcker inte bara med insatser från polisen och rättsväsendet för att bryta den negativa trenden. Hela samhället måste agera utifrån sina ansvarsområden.”

Tillbakablicken i det publicerade inlägget, som du finner här, avslutas bland annat med en efterfrågan om mer samhälleligt ansvar.

”Alla delar av samhället måste ta ansvar för att vi ska kunna vända utvecklingen.”

Efterfråga mer

Bortsett ifrån de punkterna som direkt är kopplade till polisens verksamhet:

Bland annat listas:

  • Skarpare lagstiftning – hårdare straff
  • Mer resurser – mer bemanning
  • Starkare rättsskydd för blåljus

Vidare uppger Eliasson och Löfving att flera saker väntas utvecklas inom den egna organisationen för att stärka polisväsendets kraft:

  • Förstärkt skalskydd på anläggningar
  • Bättre utrustning
  • Krisstöd
  • Utbildning

Polisen har identifierat 61 utsatta områden i Sverige. Av dem räknas 23 som särskilt utsatta.

Definitionen för ett utsatt område är en plats där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Det förekommer hot och utpressning och offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Det finns också ett utåtagerande missnöje mot samhället i området.

Särskilt utsatta områden är platser där människor i allmänhet är obenägna att delta i rättsprocessen och det kan förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot målsägande och vittnen. Polisen har det svårt eller näst intill omöjligt att fullfölja sitt uppdrag. Parallella samhällsstrukturer kan finnas, liksom extremism och en hög koncentration av kriminella.

Till de särskilt utsatta områdena räknas bland annat Vivalla i Örebro, Gottsunda i Uppsala, Rinkeby/Tensta i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och Araby i Växjö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Explosion vid polishuset

Mer i ämnet