När FN:s säkerhetsråd i lördags röstade ja till eldupphör i Syrien firade diplomater. Förhoppningen var att man nu äntligen lyckats stoppa blodspillan, inte minst i Damaskus-förorten Ghouta som hamnat i fokus för omvärldens blickar.
”I dag samlade sig FN:s säkerhetsråd för att ge Syrien en lättnad från krigets fasor”, skrev Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) på Twitter, men tillade att orden också måste omvandlas i handling.
”Lögner”
Tvivlen växte rejält när överenskommelsens fullständiga text blev offentlig. Eldupphöret omfattar nämligen inte terrorgrupper eller andra med koppling till terrorister.
Och just så ser den syriska regeringen och dess allierade på alla väpnade grupper, oavsett exakt ideologi.
– Vi anser det inte vara möjligt att dela upp terrorister i ”goda” och ”onda”, sade nyligen ryske utrikesministern Sergej Lavrov enligt statliga nyhetsbyrån Tass.
Oppositionella å sin sida slår ifrån sig den sammanbuntningen – det är ”lögner” anser läkaren Zuhair.
– Regimen anklagar alla sina fiender för att vara terrorister. Det är bara ett svepskäl, säger han i ett meddelande inifrån Ghouta.
Vem som kallas ”rebell” och vem som är ”terrorist” beror helt enkelt på vem man frågar.
Fyra stora grupper
Östra Ghouta kontrolleras i huvudsak av fyra olika väpnade grupper.
De två större är Jaish al-Islam och Faylaq al-Rahman. De två mindre är Ahrar al-Sham, och al-Qaida-spinoffen Tahrir al-Sham.
Alla fyra är islamistmiliser, och de flesta av dem radikala sådana. Trots detta har de rykt ihop åtskilliga gånger. De två mindre har samarbetat med Faylaq al-Rahman, emot gemensamma rivalen Jaish al-Islam.
– Alla är väl islamistiska och religiöst konservativa i någon mån, men det finns också relevanta skillnader. Särskilt beroende på vem du är, säger Syrienkännaren Aron Lund.
Slagfältet avgör
För en typiskt ”vardagstroende” sunnimuslim kan nyansskillnaderna mellan olika väpnade sunnigrupper nämligen vara stor. För regimen, dess anhängare och många ur religiösa minoriteter är de samma sak allihop.
President Bashar al-Assad har sedan krigets utbrott framställt sig som en sekulär kraft mot islamism. Men krigets konflikter spelar större roll än ideologi, säger Aron Lund. Även vad gäller väpnade motståndet i Ghouta.
– al-Assad är allierad med Hizbollah som även de är islamister. Det som spelar mest roll med grupperna i Ghouta är att de är fientliga till al-Assad allihop, och därför bekämpas av al-Assad allihop.
Ytterst skuldfråga
Kampen om terrorstämplarna handlar till stor del om vem som bär skulden för kriget – förstås alltid den egna fienden.
Under tiden är det enligt bedömare civila som får lida mest. Både i östra Ghouta och i de regimkontrollerade områden som rebeller beskjuter som hämnd, om än i betydligt mindre utsträckning.
”Eldupphör eller inte, vi behöver omedelbar tillgång för att leverera bistånd till östra Ghouta”, skriver Internationella rödakorskommittén på Twitter. ”Tiden håller på att ta slut”.
Uppdatering: En tidigare version av denna text angav felaktigt att FN-resolutionen röstades igenom i fredags. Den lades fram i fredags, men röstades igenom först i lördags.