Regeringens och riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys, som presenterades på fredagen, pekar entydigt mot att regeringen på måndag fattar beslut om att lämna in en svensk medlemsansökan.
Även om varken utrikesminister Ann Linde eller försvarsminister Peter Hultqvist ville berätta om hur de själva ställer sig till ett svenskt Natomedlemskap framgick det tydligt av analysen att ett Natomedlemskap ökar Sveriges säkerhet.
Analysen förespråkar inte uttryckligen ett svenskt Natomedlemskap, men formuleringar och slutsatser kan inte tolkas på annat sätt än att en bred majoritet i Sveriges riksdag nu står bakom en anslutning till Nato.
Som SVT kunde berätta om redan i går är den kanske viktigaste slutsatsen i analysen att ett svenskt Natomedlemskap höjer tröskeln för militära konflikter och därmed ger en konfliktavhållande effekt i norra Europa.
Turkiet kan blockera Sverige
Svenska politiker ser alltså ut att följa en snitslad bana mot ett Nato-medlemskap.
Men vägen kan trots allt bli både lång och krokig. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar nu att sätta käppar i hjulet för ett svenskt och finländsk Natomedlemskap. Det vore ett ”misstag” att släppa in Sverige och Finland i Nato, sade den turkiske presidenten på fredagen.
Den turkiske ledaren anklagar de skandinaviska länderna för att ge en fristad till medlemmar ur den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade organisationen PKK.
För att upptas som Natomedlem förutsätts att samtliga 30 medlemsländer ger sitt godkännande. Turkiet är ett av dessa länder. Turkiet kan alltså blockera ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap.
Dessa besked skapar oro bland svenska beslutsfattare, inte minst då ansökningsperioden pekas ut som den mest osäkra. Här kalkylerar regeringen med ryska motåtgärder, exempelvis kränkningar, påverkansoperationer och cyberangrepp. Ju längre denna period blir desto längre dröjer det också till Sverige och Finland kan komma i åtnjutande av Natos försvarsgarantier.
Hur hårt Turkiet motsätter sig Sverige och Finlands inträde i Nato är dock oklart.
Vore framgång för Putin
Ytterligare besked kan komma vid helgens möte då Natos utrikesministrar träffas och dit även Sveriges och Finlands utrikesministrar är inbjudna. På plats är också Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu.
Tongångarna från den turkiske presidenten låter dock helt annorlunda än vad som hörts från resten av Nato den senaste tiden. Regeringschefer och andra företrädare för olika medlemsländer har beskrivit Sverige och Finland som varmt välkomna in i försvarsalliansen och lovat en snabb anslutningsprocess.
Men beslutsgången inom Nato innebär att Turkiet har makten att stoppa eller förhala ett svenskt och finländskt inträde i Nato. Här blir också relationen mellan Turkiet och Ryssland intressant. Det är en komplex relation med både samarbete och rivalitet. Ett turkiskt veto mot Sverige och Finland skulle dock vara en stor framgång för Rysslands president Vladimir Putin.
Oavsett vad ser det alltså ut som att nya hinder kan uppstå på vägen mot ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap. Och för både Sverige och Finland vore förstås det sämsta utfallet om länderna först skickar in medlemsansökningar, och dessa sedan förhalas eller I sämsta fall stoppas helt.