Al Zery och Agiza utsattes för eltortyr i fängelset

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

För första gången kan nu Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza själva berätta om den systematiska tortyr de utsattes för i det egyptiska fängelset. De blev slagna med påkar, hängdes från taket i fötterna – men värst var den återkommande tortyren med el. 

(Sändes 5/10 2011)

Snart efter att den svenska säkerhetspolisen lämnat över männen till den egyptiska säkerhetstjänsten, inleddes de brutala förhören.

Männen var isolerade från varandra i månader, men satt bara några meter ifrån varandra, Agiza säger att första gången han såg Muhammed Al Zery var vid ambassadör Linders första besök. Båda satt i varsin cell, hela tiden med förbundna ögon. Det enda som fanns i den kalla cellen var en cementbänk, en vattenflaska och en flaska att kissa i.

Förhören inleddes hela tiden på kvällen och pågick till gryningen, natt efter natt. Mohammed Al Zery berättar hur han misshandlades med slag och påkar, hur han hängdes upp i taket i fötterna.

Och hur el systematiskt används som en del av tortyren.

– De tar av en kläderna, man har ögonbindel, händerna är bakbundna och fötterna kedjade. Sen läggs man på en madrass som är fuktad med vatten. Förhörsledaren sätter sig på en stol – och sen börjar han, berättar Mohammed Al Zery.

Han fortsätter:

– Elen är inte som folk tror i filmer, att man tar två trådar och sätter dem i en, utan det finns en apparat som är handhållen och som har olika styrka. Han (förhörsledaren, reds anm) ökar den i styrka. Han kommer till de känsliga delarna, som här – penisen och testiklarna – och börjar dela ut doser med el.

Varför använde de en våt madrass?

– För att man ska känna av elchocken i hela kroppen, eftersom vatten är elledande, säger Mohammed Al Zery.

Hela tiden fanns en läkare närvarande för att se till att fångarna inte avled av behandlingen och Mohammed Al Zery berättar hur han bland annat tvingades duscha kallt för att skador skulle försöka döljas efter förhören.

Både Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery är övertygade om att det var amerikaner som styrde förhören och försåg de egyptiska förhörsledarna med frågor                 .

– Egyptierna ställde frågor som hade med Egypten att göra, till exempel varför attackerar du regimen? Det handlade om egyptiska intressen. Amerikanerna däremot frågade om det som händer i Pakistan och vad tycker du om Osama Bin Laden? Det var tydligt att amerikanerna styrde förhören, säger Ahmed Agiza.

Han har en rad skador efter tortyren och åren i fängelse och han har förlorat tio år av sina barns uppväxt.

Ändå säger lite överraskande att han inte är bitter, och att de återkommande besöken av svenska ambassaden trots allt räddade hans liv.

– Eftersom man visste att ambassaden skulle komma på nya besök så lät man oss leva, annars hade de dödat oss, säger Ahmed Agiza.

Mohammed Alzery har i dag, vid sidan om sitt lärarjobb, startat en kycklingfarm med sin bror med hjälp av skadeståndet han fått för övergreppen på Bromma.

Inga pengar i världen, säger han, skulle kunna gottgöra tortyren och tiden i isoleringscellen.

Viktigast för honom nu, är att få sitt namn rentvått av svenska regeringen.

– Jag vill att få upprättelse genom att vara fri att få leva på eller resa till den plats jag vill. Min uppfattning är att vad regeringen än gör, kan den aldrig som jag mest av allt önskar,  vrida klockan tillbaka, säger han.

Fakta

Avvisades i december 2001

De egyptiskamedborgarna Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery avvisades, med hjälp avamerikanska CIA, under brutala omständigheter från Sverige i december 2001. Defördes till egyptiskt fängelse och utsattes för misshandel och tortyr. Agizasläpptes 2011 efter tio år i fängelse. Al Zery släpptes ur fängelset 2003. Dehar fått ett skadestånd på tre miljoner kronor från den svenska staten förbehandlingen de utsattes för på Bromma. Svenska regeringen pekade ut männen somterrorister, men hänvisade till att alla bevis var hemliga – eftersomuppgifterna kom från amerikansk och egyptisk underrättelsetjänst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.