25 000 för skadat öga – men bara om de skriver på sekretessklausul

Uppdaterad
Publicerad

Patienter som skadats till följd av inopererade Lentis-linser erbjuds 25 000 kronor per öga som ersättning. Men bara om de förbinder sig att inte rikta några framtida krav och inte heller berättar om innehållet i avtalet.
Iren Lundberg är en av dem som inte skrivit på avtalet.

2013 gjorde Iren Lundberg en linsbytesoperation som skulle göra så att hon slapp glasögonen. För 49 000 kr tog läkarna på ögonkliniken Memira bort Irens egna linser och ersatte dem med konstgjorda multifokala linser av märket Lentis. Men istället för att ge Iren en perfekt syn på både långt och nära håll, blev hennes syn gradvis allt sämre.

– Till slut såg jag nästan ingenting. Det var grått, disigt och konturlöst, säger Iren Lundberg.

Den nya operationen misslyckades

Till slut upptäckte läkarna att Irens ena lins var full av vita prickar. Grumlingen var så omfattande att hon tvingades gå igenom en ny operation. Men den blev inte heller lyckad och nu ser Iren inte ens bra med glasögon.

– Det tycker jag naturligtvis är väldigt tråkigt och jag beklagar att det har varit så, säger Frida Göransson som är kvalitetsdirektör på Memira.

Kunden har ju inte fått det hon betalade för från början, alltså att kunna se utan glasögon?

– Det är ju orsakat av ett fel på den här medicintekniska produkten som är linsen, säger Frida Göransson.

Tillverkaren Oculentis anser dock inte att det är något fel på linserna. De skriver till SVT att linsgrumling är en ovanlig men väldokumenterad komplikation som har flera möjliga förklaringar.

Men både år 2015 och 2017 återkallade de vissa tillverkningsserier av Lentis-linserna eftersom de hade visat sig ha en förhöjd risk att bli grumliga efter några år.

Sekretessklausul

När Irens skada upptäcktes fick hon ett avtal i handen från Memira som Iren skulle skriva på om hon ville ha ersättning för det inträffade.

I avtalet erbjuder Oculentis tillsammans med återförsäljaren Topcon, 25 000 kronor i ersättning per drabbat öga. Men för att få pengarna måste Iren och de andra patienterna skriva på att de förbinder sig att inte ställa några ytterligare krav på tillverkaren, återförsäljaren eller ögonkliniken. De fick inte heller avslöja något om innehållet i avtalet.

– Jag tycker det här är absolut utpressning, riktigt grav utpressning mot en som verkligen är i underläge. De försöker sopa det under mattan och köpa vår tystnad och det är inte okej att tysta människor som har blivit skadade på det här sättet, säger Iren som har vägrat att skriva på.

Vill inte kommentera

Avtalet får skarp kritik av flera drabbade som SVT varit i kontakt med. De ser sekretessklausulen som en munkavle och ett försök att försöka köpa deras tystnad. De tycker även att det är orimligt att de inte ska få ställa några ytterligare krav eftersom de inte vet hur de kommer att påverkas av skadan i framtiden.

Den svenska linsleverantören Topcon vill inte kommentera fallet. Tillverkaren Oculentis beklagar att Iren Lundberg känner som hon gör men de vill inte kommentera innehållet i ersättningsavtalet.

På Memira är man självkritisk till avtalet.

– Vi ska ju inte köpa någons tystnad och det här är kritik som vi tar till oss och för tillbaka till leverantören som faktiskt äger avtalet.

Men om kunden skriver på avtalet så får de ju inte ställa några ytterligare krav på er heller. Är det rimligt?

– Vi ska se över den formuleringen för att jag kan förstå om den har misstolkats, säger Frida Göransson på Memira.

”En spottstyver”

Iren Lundberg är mycket ledsen över det som hänt och ångrar bittert att hon, som hon uttrycker det, gick på reklamen för ögonoperationen.

– De lovade mig att jag skulle se hur bra som helst. Sedan när det går åt helsike erbjuder man mig en spottstyver. Det tycker jag är för jäkligt.

Vad är en medicinteknisk produkt?

  • Medicintekniska produkter är ett stort antal produkter som används inom hälso- och sjukvården. Hit hör allt från enkla produkter som plåster, sprutor och stetoskop till stora avancerade system som till exempel magnetkameror och kirurgiska robotar.
     
  • Sjukhussängar, rullstolar, men också sådant man använder själv, som glykosmätare för diabetiker, stomipåsar och inte minst sjukvårdsappar i din telefon.  Här ingår också olika former av implantat, som höft- och knäleder, pacemaker, bröstimplantat och spiraler.

Vad är ett anmält organ?

  • De anmälda organen är både privata och offentliga granskningsföretag vars verksamhet finansieras av de tillverkare som behöver CE-märkning på sina produkter. CE-märkning behövs för en mängd produkter, inte bara medicintekniska produkter, utan också exempelvis brödrostar, cement, skruvdragare, cykelhjälmar, kemiska produkter, leksaker med mera. Många anmälda organ har rätt att certifiera produkter inom flera områden.
     
  • I Sverige finns två anmälda organ som certifierar medicintekniska produkter, men ingen av dem har rätt att granska högriskprodukter. Det var först i slutet av 2017 som Läkemedelsverket började ackreditera de anmälda organ som har rätt att certifiera produkter inom medicinteknikområdet. Fram till dess var det myndigheten Swedac.
  • 250 journalister i 36 länder har granskat den medicintekniska industrin, en bransch som omsätter miljarder dollar världen över.
     
  • Granskningen görs av det internationella journalistnätverket ICIJ. Den kallas Implant Files och det är första gången som den medicintekniska branschen granskas på global nivå. Bland deltagarna i projektet finns nyhetsbyrån AP, The Guardian, British Medical Journal och Süddeutche Zeitung. Även svenska TT, finska YLE och norska Aftenposten har varit med och granskat.
     
  • Sammanställningen från projektet visar bland annat:
     
  • 1.7 miljoner rapporter där medicintekniska produkter misstänks ha orsakat skador.
     
  • 83 000 rapporter där man misstänker att produkterna har orsakat dödsfall.
     
  • Exempel på flera multinationella företag som undanhållit problem med deras produkter och i vissa fall mutat sjukvårdspersonal för att de skulle använda deras produkter.
     
  • En mängd exempel på produkter där patienter stämt tillverkare, så som de 16 000 kvinnor i USA som stämde företaget Bayer efter att de fått stora problem av deras steriliseringsspiral Essure.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar medicinska implantat

Mer i ämnet