Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist om problemen i vallokalerna i klippet. Foto: Rebecka Haglund/SVT & Johan Nilsson/TT

Regeringen varnades för långa köer – nya reglerna infördes ändå

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022Valresultat

Redan 2018 visade det sig att nyordningen med avskärmade bord för valsedlar kunde skapa köer till vallokalerna. Varningar kom från flera håll – däribland Riksrevisionen som såg en risk för att valdeltagandet påverkas negativt. Men förändringen genomfördes ändå. Regeringen tyckte inte att det fanns risk för några ”beaktansvärda problem”.

Långa köer till vallokaler ledde på söndagen till både irritation och förseningar. På flera håll fick man hålla öppet efter klockan 20 för att alla skulle få rösta.

En av orsakerna till köerna var nya regler om att valsedlarna skulle placeras bakom skärmar, där väljarna skulle plocka dem enskilt utan insyn.

Valmyndigheten välkomnade de nya reglerna när de kom, men framhåller i dag att man varnat för problemen. (Se video.)

Testades 2018

Skärmkraven ska förstärka valhemligheten, och tillkom efter att Sveriges tidigare modell, med öppna bord för valsedlarna, ifrågasatts från flera håll.

Den nya modellen tillämpades första gången i EU-valet 2019 men sjösattes nu för första gången fullskaligt i riksdags-, region och kommunval.

Redan i valet 2018 testades dock modellen i Umeå kommun – och redan då rapporterades om köbildning, äldre som fick sitta på stolar under väntan och väljare som vände.

SVT:s genomgång visar nu att flera aktörer också varnat för risken för köbildning. Däribland Riksrevisionen, som i en enkätundersökning 2019 noterade att fyra av tio kommuner befarade problem i 2022 års val, med längre köer som i sin tur ”medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och ”en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”.

Tonade ned riskerna

Regeringen förnekade inte kö-risken, men menade att kommunerna skulle kunna hålla igång väljarströmmarna genom att ställa ut fler avskärmade platser. Sammanfattningsvis såg man inte skäl att befara några ”beaktansvärda problem med köbildning eller därmed sammanhängande risker för ett lägre valdeltagande”.

Ansvarige ministern Morgan Johansson (S) betonar i dag i en skriftlig kommentar att det fanns en bred enighet om förändringen, och uppger att Valmyndigheten vidtog flera åtgärder inför genomförandet, men att detta nu måste utvärderas. (Hela kommentaren nedan.)

Statsvetaren Jan Teorell var en av dem som varande för riskerna med det nya systemet. Trots detta tror han inte att de långa köerna kan ha påverkat valresultatet.

– Att det skulle vara så många väljare och slå mot olika partier på ett sådant sätt att det påverkar valresultatet det bedömer jag som osannolikt, säger han i Aktuellt.

Vet du mer – kontakta SVT Nyheter.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ulf Sterner var en av flera upprörda Södertäljebor som lämnade kön utanför vallokalerna på söndagen. Foto: Klara Klintbo Skilje/SVT

”Det ska vara enkelt att rösta. Ingen ska behöva stå i kö så länge att den överväger att gå hem i stället. Det är också avgörande att vi har ett system som skyddar valhemligheten. De nya rutinerna för att ta valsedlar infördes just för att stärka valhemligheten. Det fanns bred enighet för förslaget när det togs i riksdagen 2019. Även OSSE har uppmanat Sverige att införa en sådan förändring. Ansvaret för att genomföra val ligger hos valmyndigheten, länsstyrelserna och kommunerna. Valmyndigheten identifierade att det nya kravet kunde öka risken för köbildning. De vidtog därför åtgärder, som attgenomföra utbildningar och ta fram informationsmaterial till valnämnder och kommuner. Kommunerna har också kunnat ordna fler avskärmade platser. Genomförandet av valet behöver nu utvärderas för att säkra att nästa val fungerar både smidigt och säkert.”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet