Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
På vift med en whiteboard försöker Barakat Ghebrehawariat få Sverige att reflektera men framförallt diskutera kring antirasism. Foto: Leonora Toplica/SVT

Fler anmäler etnisk diskriminering – Barakat lär ut vett och etikett i antirasism

Uppdaterad
Publicerad

Får man säga svart, färgad eller flykting? Statsvetaren Barakat Ghebrehawariat från Tensta berättar att vi har lärt oss att det är fel att prata om hudfärg samtidigt ökar anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om etnisk tillhörighet.

– Vi måste kunna adressera hudfärg för att kunna prata om strukturella orättvisor som är kopplade till hudfärg, det vill säga rasism och diskriminering, säger han.

Flera händelser i Barakats liv har lett till att han ser en begreppsfattigdom i Sverige, kopplat till hudfärg och diskriminering. Som tioåring på kollo blev han utsatt för rasistiska skämt.

– Jag berättade för personalen men de hade svårt att bemöta det. Men jag visste att det var fel för att det kändes fel, men jag hade inget språk för det. Jag kände att jag inte hade orden för att stå upp för mig själv och jag kände mig ensam och utanför, säger Barakat Ghebrehawariat, statsvetare och föreläsare.

Nyheter från SVT:s Järvaredaktion 2023

Får man säga svart för att beskriva människor? Hör Barakat Ghebrehawariats svar i videon ovan.

”Demokratiska”

Antalet anmälningar till DO kopplat till etnisk tillhörighet har ökat med 71 procent från 2015 till 2022 och Barakat menar att vi i Sverige behöver bli bättre på att prata om hudfärg. Idag föreläser han om hur man pratar ”demokratiska”.

– Människor vet inte hur de ska uttrycka sig och begreppen kan vara som en kompass för oss. Orden är som en antirasistisk GPS. Ju bättre språk vi har desto lättare att se problemet och motverka det, säger han.

Antal anmälningar om diskriminering: Etnisk tillhörighet

2015: 713

2016: 645

2017: 686

2018: 709

2019: 724

2020: 1 146

2021: 1 033

2022: 1 218

Källa: Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Järva anamma

Journalistik är ofta problemorienterad och berättar om hemskheter och elände. Journalister har i uppdrag att granska och belysa oegentligheter – men måste också belysa det ljusa i vardagen och framtiden.  

SVT har en redaktion i Järvaområdet sedan 2016, och finns – permanent – på Rinkebystråket för att göra nyanserad lokaljournalistik. 

Nu publicerar redaktionen en serie som riktar blicken mot lösningar. Den som bor och verkar i Rinkeby, Tensta, Husby, Hjulsta och Kista vet att det finns utmaningar, men också vilken stor företagsamhet och vilken kraft som finns i orten. Ett jävla anamma. Ett “Järva anamma”.

Scrolla ner för att se fler videor i serien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyheter från SVT:s Järvaredaktion 2023

Mer i ämnet