Stockholms stad gjorde i fjol en stor upphandling av nya trygghetslarm. Vinnaren skulle leverera larm under två års tid med möjlighet till två års förlängning. 15 000 stockholmare har i dag trygghetslarm hemma och affären värderades till 14 miljoner kronor.
I augusti undertecknades avtalet med branschjätten Tunstall, men redan efter den första leveransen uppstod frågetecken. Stadens tester visade allvarliga brister – framför allt kring funktionerna vid ett strömavbrott.
Uppfyller inte batterikravet
Parterna är förtegna om detaljerna, men SVT har begärt ut en mejlväxling som visar hur stadens test visar att inget av de testade larmen uppfyller avtalets krav på 72 timmars batteritid. De slocknade efter 24 timmar.
Tunstall gör egna tester som enligt bolaget visar att larmen klarar kraven, och föreslår att man ska ändra inställningarna så att larmen skickar ut kontrollsignaler mer sällan än vid nätdrift.
Staden accepterar vissa ändringar men upptäcker samtidigt nya fel. Till slut meddelar man att man häver avtalet, med hänvisning till att batterierna fortfarande inte håller, att kontrollsignaler och testlarm inte fungerar som de ska och att webb-gränssnittet som används för att övervaka larmen inte visar rätt information.
Utdelade larm tas tillbaka
Enligt handlingarna har Tunstall hittills levererat över 1 000 larm. Äldreförvaltningens kommunikationschef Carl Smitterberg säger till SVT att bara ”ett fåtal” hunnit levereras ut till brukare, men att dessa nu byts ut.
– Jag kan inte påminna mig om att vi gjort något liknande tidigare.
Tunstall har fått omfattande kritik efter höstens kaos där mängder av larm försenades i en lång rad kommuner, vilket föranlett både IVO-anmälningar och skadeståndskrav.
Kan avgöras i domstol
Bolaget ställer inte upp på någon intervju om konflikten med Stockholm men skriver i en kommentar att kraven är uppfyllda och att hävningen är ogrundad.
I ett mejl till staden går man längre och skriver att hävningen ”utgör i sig ett väsentligt avtalsbrott som ger Tunstall rätt att häva Avtalet och därtill kräva ersättning”.
Frågan kan nu komma att avgöras i domstol.
– Jag kan konstatera att vi har olika syn på hur avtalet ska uppfyllas, säger Carl Smitterberg.