Pandemins start

Pandemiåret i Västerbotten har haft ett antal olika faser. Under våren 2020 var testkapaciteten låg, med knappa 1 000 tester i veckan.

– I mars och april och in i maj så testade vi inte i så hög utsträckning så det gav bara en bråkdel av hela bilden, säger Stenmark.

Men trots att spridningen inte syntes så mycket i antalet positiva prover så fanns det ändå tydliga tecken på att smittan fanns i samhället.

– Det var en hög smittspridning då, framförallt längs kusten i Umeå- och Skellefteåområdet. Och varför vi kan säga det är för att vi hade en rätt hög belastning på sjukvården redan då, säger Stenmark.

Han fortsätter:

– Men jämfört med många andra regioner så hade vi ändå en lägre smittspridning och lägre belastning på sjukvården.

Sommaren 2020

Sommarhalvåret var den lugna perioden under pandemiåret, både smittspridningen och behovet av sjukhusvård minskade i länet.

Och västerbottningarna kunde åtnjuta 132 dagar utan några nya avlidna med viruset.

– Under sommaren var det väldigt lugnt, vi hade långa perioder utan någon sjukhusvårdad, men vi förstod att det skulle komma mer framåt hösten och sjukvården tog höjd för åtminstone samma belastning som under våren, säger Stenmark.

Hösten 2020

Massprovtagning på Umeå universitet och ökad testkapacitet av länets befolkning präglade början på hösten. Möjligheten att testa sig för antikroppar började också rullas ut.

Och smittan fick ny fart.

– Sen så fick vi den andra vågen. Från andra halvan på oktober och fram till jul så var det återigen en hög smittspridning, säger Stenmark.

Han säger att smittskyddet började få en bättre bild av läget eftersom provtagningskapaciteten var långt högre, de hade också växlat upp smittspårningen.

Västerbottningarna började testa sig för fullt och i början av december var länet bäst i landet på att testa sig.

Men smittspridningen var hög och trycket på sjukvården var stort. Regionen gick ut flera gånger och vädjade till länsborna att hålla sig till rekommendationerna.

Och smittan letade sig återigen in på äldreboendena, med tragiska följder.

Julen 2020

Under julen lugnade sig spridningen något och det blev en stabilisering av antalet nya fall fram till vecka 4.

– Vi gick inte ner till jättelåga nivåer men strax under 400 fall per vecka, sen var det en period andra halvan av januari och första halvan av februari med färre fall på sjukhus, säger Stenmark.

Vaccinationen av äldre och riskgrupper i fas 1 började också i länet.

Tredje vågen

I februari stack smittspridningen iväg ännu en gång, och många av fallen återfanns på stora arbetsplatser. Det är också en helt ny variant av viruset som fått fäste och driver smittspridningen framåt.

– Från vecka 4 och framåt så har vi haft den här, ja vi får väl kalla det den tredje vågen då, med den högsta sjukhusbelastningen under pandemin så här långt, nu har vi också ett relativt litet mörkertal för vi tar så otroligt mycket prover, säger Stephan Stenmark.

Och sjukvården fick dra det tyngsta lasset när spridningen, som inte bara var störst i Sverige utan stack ut även i Europa, tvingade regionen att ställa in planerad vård för att stärka upp coronamottagningarna på sjukhusen.

Smitta på skolor, vaccinleveransproblem, krislägesavtal och nya restriktioner är bara några av de nyhetsämnen som präglat februari och mars 2021.

Våren 2021

Under hela pandemiåret har det varit stora lokala skillnader på smittspridningen i länet, med lokala klusterspridningar på arbetsplatser som drivit smittan framåt.

Och under början på 2021 har Lycksele och Skellefteå drabbats särskilt hårt.

Men trots ett akut läge i Lycksele vecka 7 har man under början på vårvintern lyckats motverka spridningen där och i södra Lappland, till skillnad från kustregionerna.

– Där har man verkligen kunnat bromsa in smittan och där sjunker det kraftigt från toppnoteringen vecka 7, medan Skellefteå fortsätter att ha en ganska jämnhög nivå och i Umeåområdet är det fortfarande svagt stigande, säger Stephan Stenmark.

Stenmarks farhåga är däremot att den brittiska mutationen tar fart även i Umeå.

– Vi har ett oerhört behov av att fortsätta att följa rekommendationerna, träffa få personer, jobba hemifrån om man kan, undvika att vara ute i samhället och röra sig i miljöer där det kan vara många andra människor, annat än när man absolut måste, säger Stenmark.

Han trycker även på att människor ska följa de nya tilläggen till rekommendationerna.

– Använd munskydd i kollektivtrafiken, använd munskydd där det kan bli svårt att hålla avstånd till andra, munskydd i butiker. Men det är ju bara tillägg, grunden är ju att hålla avstånd och minska antalet tillfällen då det här överhuvudtaget blir aktuellt, säger Stenmark.

Han fortsätter:

– Lycksele behöver fortsätta hålla i det här så att det fortsätter gå nedåt, Skellefteåområdet behöver göra det här för att få en vändning och Umeåområdet måste göra det här för att förhindra en fortsatt ökning, det är samma behov men drivet av lite olika bild.

Framtiden

Stephan Stenmark säger att även om allt fler blir vaccinerade så kommer det ta lång tid innan man kan se en minskad smittspridning på grund av vaccination.

– Vi ser visserligen indikationer på att det redan nu hjälper på äldreboendena, och snart är vi färdiga med hemtjänsten och de som är över 80, så det är klart att det kommer ha betydelse för de grupperna. Vägen framåt är vaccination men det kommer ta lång tid innan det får effekt på den stora smittspridningen.

Han avslutar:

– Vi går mot sommar, även om det känns långt bort, och det är ju också en period där det kan bli en stabilisering. Men fram tills en stor mängd är vaccinerade och fram till att vi har en årstid som hjälper oss så är det vi tillsammans som sitter i förarsätet och avgör hur det ska bli, vi gör det för min skull, för din skull, för våra familjers skull, för samhällets skull, för sjukvårdens skull.