Espen Barth Eide, Norges utrikesminister, säger till NRK att Ukraina har en "kristallklar" rätt att använda de vapen de fått av väst för att slå mot mål på rysk mark.

- Det är normalt i krig och vi kan inte tvinga Ukraina att slåss med ena handen bakom ryggen, säger han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen har samma inställning.

- Det ligger helt inom krigets regler att ett land som blivit angripet får svara. Det innefattar rätten att gå efter installationer på den angripande partens territorium, säger han till Ritzau.

Också försvarsminister Pål Jonson (M) har sagt att Ukraina får lov att använda svenska vapen mot mål i Ryssland.

Frankrike kan inom kort komma att skicka militära instruktörer till Ukraina, uppger tre källor med insyn för Reuters. Beslutet väntas bli officiellt under nästa vecka.

Enligt källorna kommer det inledningsvis att röra sig om en mindre grupp instruktörer, en styrka som i framtiden kommer uppgå till "hundratals".

Deras planerade syfte uppges vara att träna i minröjning, underhåll av vapen och teknisk expertis rörande levererade stridsflyg från väst.

Ukrainas försvarschef Syrskyj sa i veckan att han skrivit under just ett sådant avtal med Frankrike. Ukrainas regering påstod kort därefter att det i själva verket inte undertecknats något avtal.

I juni kommer de första artillerigranaterna från det tjeckiska ammunitionsinitiativet att levereras till Ukraina.

Men hälften av granaterna som köpts in, främst från Asien och Afrika, håller så pass dålig kvalitet att de behöver kompletteras med nya delar, uppger det ansvariga försvarsföretaget för Financial Times. Det betyder att de inte kommer kunna skickas lika snabbt som planerat.

En rad länder har gått ihop för att köpa 800 000 granater till Ukraina från länder utanför Europa. Detta efter att EU:s löfte om att skicka en miljon sådana innan mars fallit kort.

Europas ammunitionsfabriker har svårt att växa i takt med efterfrågan. Se mer i klippet ovan.

Två mindre ryska patrullbåtar förstördes i en ukrainsk drönarattack mot Krimhalvön under natten, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst på Telegram.

Attacken utfördes bland annat med havsdrönare och är den senaste i raden av liknande attacker mot den ryska Svartahavsflottan under krigets gång. Den ukrainska förmågan att slå mot mål på Krim har resulterat i att ryssarna flyttat stora delar av sina örlogsfartyg till hamnar längre österut.

Ryska myndigheter uppgav vid 02-tiden i natt att två färjor, en bil och ett järnvägsspår skadats av skrot från nedskjutna ukrainska robotar. Ingen människa ska ha skadats, enligt dem.

Ukrainas försvarschef Oleksandr Syrskyj skriver på Facebook att ryssarna förstärkt sina styrkor i norra Charkivregionen med trupper från andra riktningar men att det enligt honom inte är tillräckligt för att de ska kunna tränga in djupare än vad de redan gjort.

Ukrainas militär uppgav på onsdagen strider pågår längs med hela fronten men att ryssarna koncentrerar sina ansträngningar mot just Charkivregionen samt i närheten av Pokrovsk i sydöst.

"Prokrovskriktningen är fortsatt hetast", skriver de på Telegram.

Några av de hårdaste striderna i Charkivregionen pågår i Vovtjansk. Se ukrainska drönarbilder från orten i klippet ovan.

Minst fem attacker mot Ukrainska staden Charkiv inträffade under natten mot torsdag, skriver Charkivs guvernör Oleh Synehubov på Telegram.

Enligt Igor Terekhov, borgmästare i Charkiv, ska attacken riktat sig mot kritisk infrastruktur i en del av staden och att fyra personer ska ha skadats.

Det ska ha börjat brinna i en gasanläggning i samband med attackerna.

På onsdagen presenterade regeringen Sveriges hittills största stödpaket till Ukraina.

Hör SVT:s korrespondent Elin Jönsson om hur landet reagerat på det svenska paketet med bland annat pansarbandvagn och radarstridsledningsplan.