Den här gången ligger fokus på det, sett till statistiken, mest populära innehållet på SVT Opinion – samt de kringliggande debatterna.
Det mest lästa debattinlägget på svt.se under 2018 är, med god marginal, forskaren och statsvetaren Jan Kallbergs text om gängkriminalitet och bilbränder.
Gäng och bilbränder
Inlägget väckte många reaktioner, bland annat hos författaren och kriminologilektorn Christoffer Carlsson och flera riksdagspartier delade Kallbergs inställning till vad som måste göras.
Marie Grusell är medieforskare på Göteborgs universitet och hon säger att det är rimligt att anta att det, precis som när det gäller nyheter, finns principer för vad som gör åsiktsmaterial populärt.
– Ämnen som rör politik, ekonomi samt brott och olyckor värderas högt som nyheter och verkar även fungera som ett kriterium för debattinlägg, säger Grusell och påpekar att samtliga finns med i olika former på topplistan.
Hela listan finns att läsa nedan.
Aviciis bortgång
Ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet och lästs av många är Hollywoodfrun Isabel Adrians uttalanden om vännen Tim “Avicii” Berglings bortgång.
– Ser man på inläggen ur ett större perspektiv kan man anta att de speglar frågor som berör människor på ett eller annat sätt. Berglings bortgång var både oväntad och dramatisk och berörde inte bara svenskar – utan en hel värld.
– Vi vet även att negativa eller sorgliga händelser generellt har högt nyhetsvärde.
Ofrivillig symbol
I början av året rapporterade SVT med flera om svenska Sophie Johansson, 19, och hur en bild av hennes misshandlade ansikte användes i antimuslimsk propaganda.
SVT Opinions kartläggning av hur det gick till när Sophie Johansson blev ofrivillig symbol för invandringskritiska grupper världen över har lästs fler än 85 000 gånger.
– I dag är en majoritet av svenskarna aktiva i sociala medier och att detta även syns i debattinläggen känns helt skäligt. Sen kan man naturligtvis fundera på vad som lyfts fram. Återigen är det kopplat till kriterier som generellt har högt nyhetsvärde.
Logiskt och väntat
Andra exempel från topp tio-listan är Stig-Björn Ljunggren om regeringsbildningen, författaren Marie Björks debattinlägg om en kritiserad H&M-kampanj och Per Ödling om att fejkkonton låg bakom ”hatstormen” mot fotbollsspelaren Jimmy Durmaz.
Det mesta av detta ter sig logiskt och väntat enligt Marie Grusell, med ett undantag:
– Det borde ha funnits en tydligare politisk koppling i och med att vi har haft ett valår och därmed ett riksdagsval - med regeringskrisen som följde.
Summa summarum, om man tittar genom rastret av det nyhetskriterier är det enligt Marie Grusell ganska väntat att artiklarna innehåller de ämnen och personer som de gör, med undantag för texten Så kollapsade nationen Venezuela, som alltså får anses vara en överraskande uppstickare i sammanhanget.