2016 träffade Sveriges kommuner och regioner och fackförbundet Kommunal ett avtal om att arbeta mot heltid som norm. Men när många kommuner nu har lyckats införa en hög andel heltidstjänster växer missnöjet mot så kallade hälsoscheman.
– Hälsoscheman är ett sätt att införa heltider utan att tillföra extra resurser, säger Mira Hjort, som nyligen har gjort en stor granskning av hälsoscheman på tidningen Kommunalarbetaren.
Ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner har infört så kallade hälsosamma scheman, enligt en enkät som tidningen Kommunalarbetaren gjorde i våras.
– Min bild är att det blir allt vanligare. Flera kommuner har fattat beslut och är på väg att införa det nu, säger Mira Hjort.
I videon berättar hon mer om granskningen – och varför hälsoscheman ofta kallas ”ohälsoscheman” av missnöjda anställda.
Bakgrund hälsoscheman
2016 träffade Sveriges kommuner och regioner och fackförbundet Kommunal ett avtal om att arbeta mot heltid som norm. Men när många kommuner nu har lyckats införa en hög andel heltidstjänster växer missnöjet mot så kallade hälsoschema. Det handlar ofta om att man kortar vissa arbetspass och istället blir det fler pass. Vissa arbetspass kan hamna på andra arbetsställen och att själva schemaläggningen görs av en central enhet längre ifrån personalen.
Här har missnöjet mot hälsoscheman varit stort:
11 december 2019: Vårdpersonal i Laxå har fått nog
12 november 2020: Hälsosamma scheman kritiseras av personal i Halmstad
12 november 2020: Nytt schema upprör vårdpersonal i Lund
14 maj 2021: Undersköterskor i Sveg rasar mot arbetstiderna
18 juni 2021: I Haparanda valde medarbetare att sluta sedan kommunen införde ”hälsoscheman”