Thomas Quick Visa alla (12)
Visa alla (12)

En seriemördare träder fram

I början av 1993 erkänner en patient på Säters rättspsykiatriska klinik under ett terapisamtal att han mördat Johan. I media kallas han till en början för ”Sätermannen”.

Han föddes som Sture Bergwall. Men för svenska folket blev han inom några år känd under namnet Thomas Ragnar Quick, Sveriges förste seriemördare. För efter att Quick erkänt mordet på Johan Asplund erkände han mord på löpande band.

Anmäler sig själv

Efter terapisamtalet på Säter polisanmälde Quick sig själv. Det första förhöret med honom hålls på Säters sjukhus den 1 mars 1993 av Jörgen Persson vid Borlängepolisen. Förhörsvittne är Kjell Persson, en av Quicks läkare, han förekommer även senare i utredningen men har då bytt namn till Långbergs. Thomas Quick kallas under förhöret för Sture.

Luddiga minnen

Quick erkänner att han ”i slutet av 1980” lånat en bil och åkt till Sundsvall. I Bosvedjan har han lurat med sig Johan till bilen, slagit honom halvt medvetslös, och kört till Norra Stadsberget. I skogen på berget har han våldfört sig på honom och sedan strypt pojken.

Minnesbilderna om var han gömt kroppen är ganska luddiga. Först påstår Quick att den finns kvar på Norra Stadsberget men sedan kan den finnas på en plats några mil norr om Sundsvall.

Erkänner ett mord till

I slutet av förhöret erkänner Quick även mordet på 14-årige Thomas Blomgren från Växjö. Ett mord som begicks 1964, då Quick själv var i samma ålder som sitt påstådda offer. Om det mordet vet Quick ännu mindre än om Johan-fallet. Han vet i princip att pojken hette Thomas och att han dödats i Småland.

vad det Kwast

Klockan 14.30, efter ett närmare tre timmar långt förhör, stänger Jörgen Persson av bandspelaren. Thomas Quick delges misstanke om mord och förundersökningsledare Lars Ekdahl, vid åklagarmyndigheten i Borlänge informeras om vad som framkommit i förhöret.

Eftersom brottet begåtts i Västernorrland kontaktar Ekdahl sin kollega Christer van der Kwast i Härnösand. Från klockan 16.00 den dagen är det han som leder alla utredningar som rör Thomas Quick. Till förhörsledare utses kriminalinspektör Seppo Penttinen vid sundsvallspolisen.

Förhören

Under de följande åren hålls en mängd förhör med Quick. Bara i Johan-fallet hålls 25 stycken plus vallningar på flera platser. Olika saker i hans berättelse, både detaljer och bärande moment, förändras i nästan alla förhör. Med något enstaka undantag leds alla dessa förhör av Seppo Penttinen. Detta har kritiserats eftersom Quick på detta sätt kan ha lärt sig att ”läsa” vad hans förhörsledare är ute efter. I Hannes Råstams granskning av Quicks journaler, i SVT:s ”Dokument inifrån” 2008, framkom även att Quick varit kraftigt drogad under både förhör och vallningar.

Quick åtalas

Under utredningens gång erkänner Quick minst ett trettiotal andra mord. Utredningen om Johans försvinnande får därför tidvis stå tillbaka för andra mordutredningar.

Christer van der Kwast uppger för SVT Mittnytt den 28/5 1993 att han inte tänker väcka åtal mot Quick i Johan-fallet eftersom teknisk bevisning saknas.

Men den 29 mars 2001, nästan åtta år efter erkännandet, kommer ändå åtalet mot den nu 50-årige säterpatienten Thomas Quick. Han åtalas för mord på Johan Asplund. Fortfarande utan att några fynd gjorts.

”Haft fysisk kontakt”

– Dom bärande momenten, bevismässigt, är att det finns underlag för ett påstående att han har haft fysisk kontakt med Johan Asplund och att han har befunnit sig i Bosvedjan på morgonen den 7 november 1980. Och han har alltså erkänt att han har dödat Johan Asplund på visst sätt, sa Christer van der Kwast i SVT Mittnytt när åtalet presenterades.

Åtalet väcktes vid Sundsvalls tingsrätt men rättegången kom av säkerhetsskäl att hållas i Stockholm.

Del 4: Quick fälls för mordet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer