Ett axplock av SVT-rubriker om Facebook genom åren. Foto: TT/SVT

Analys: Kritiken kom redan för elva år sedan – vad är egentligen nytt?

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

”Det sociala nätverket Facebook har bättre koll på dig än vad du tror. Trots att det är gratis betalar användarna med sin integritet.” Så inleds en nyhetsartikel publicerad på SVT Nyheter. Texten handlar om experters oro för hur personlig information kan ”hamna i fel händer”, och skulle kunna vara skriven igår. Men den är publicerad den 25 oktober 2007 – nästan elva år innan Cambridge Analytica-bomben briserar världen över.

Henrik Sköld

Sociala medier-reporter

Artikeln är alltså skriven för mer än tio år sedan – en mansålder i tech-sammanhang. Ändå lyfter den mer eller mindre exakt samma punkter som bildat huvudstomme i kritiken som 2018 riktats mot Facebook sedan Cambridge Analytica-avslöjandet i mars.

Och den är inte ensam. Bara i Sverige har genom åren en lång rad texter lyft kritik mot det sociala nätverkets lättsinniga syn på personlig integritet, med ett decennium av höjda varningens fingrar mot vad den personliga informationen potentiellt kan användas till.

När SVT Nyheter 2011 rapporterar om hur man skyddar sin integritet på Facebook svämmar reporterns mejlkorg över med frågor från läsare om hur man raderar sitt konto. Den reaktionen återspeglas i den som följde torsdagens Novus-undersökning, där var tredje tillfrågad svensk funderar på att lämna. En fundering många alltså verkat ha burit på i åtminstone sju år.

Så vad är egentligen nytt denna gång? Vad har hänt sedan 2007?

Smartphones

Tillgången på smartphones bland befolkningen, inte minst i Sverige, har ökat enormt sedan 2007. 2011 hade 27 procent av svenska befolkningen egen smartphone, enligt en rapport från IIS (Internetstiftelsen i Sverige). 2017 hade detta ökat till 85 procent. En ökning av användandet av smartphones torde också öka användandet av Facebook, och säkerligen också beroendet av tjänsten – appen är en av de mest nedladdade.

Trump

Facebook pekades ut som mer eller mindre ovetande nyckelspelare i USA-valet 2016. Valresultatet sågs av flera som det hittills största konkreta beviset för dels skiftet från etermedia och printkampanjer till sociala kampanjer, och dels som bevis för vilken genomslagskraft aktörer kan få genom att till fullo utnyttja Facebooks enorma kunskap om dess användare.

”Tech-evangelister”

Facebooks Mark Zuckerberg har efter åratal av internationellt missionsarbete skickligt positionerat företaget inte som ett vanligt vinstdrivande företag, utan snarare någon form av tech-utopiskt färgad global välgörenhetsorganisation, vars uppgift är att ”ge människor kraften att tillsammans bygga ett samhälle som fungerar för oss alla”.

Den religiöst färgade retoriken och manipulerandet av hur företaget uppfattas kan ha agerat sköld mot en del kritik genom åren.

Vad lär oss historien?

Så – kommer kritiken mot Facebook ge resultat denna gång? Kommer människor slutligen att lämna den sociala jätten?

Tittar vi på historien, så ser vi att kritiken funnits i princip från början.

Tittar vi på historien, så ser vi att människor sagt att de ska vara försiktigare, att de ska avsluta sitt konto, men att det är svårt ”för de vill inte lämna sina vänner där”.

Tittar vi på historien, så ser vi att vi kanske kommer ha svar 2029, om elva år. Och kanske inte.

För hittills har inte särskilt mycket hänt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Cambridge Analytica och Facebook

Mer i ämnet