Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Typiskt aprilväder med tydligt bymoln och troligen snö eller trindsnö som faller nära Håcknesta väster om Nyköping i Södermanland på kvällen den 8 april 2021. Foto: Maria OlssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Flera bakslag och lite vårvärme

Publicerad

April kan ju vara en rätt lynnig vädermånad, och årets april bjöd på stora svängningar där det kyliga vädret dominerade. Men vi fick även en svit med vårvarma dagar och årets första 20-gradersnotering, dock senare följt av osedvanligt kalla nätter i söder.

En övervägande kall och delvis ostadig månad har nu gjort sitt, en månad där kung Bore inte riktigt ville släppa taget och lämna stafettpinnen vidare. Vårvärmen lyste till stor del med sin frånvaro, och flera bakslag gav snö av och till en bit ner över Götaland. Solen lyste däremot inte med sin frånvaro, utan med mer närvaro än vad som är rimligt att vänta i april.

Eftersom det var ganska ostadigt under stora delar av månaden och dessutom många dagar med klassiskt aprilväder har byvinden i snitt varit högre än under en normal aprilmånad. Det gäller så gott som hela landet, men där det främst är nordvästra Svealand och södra Norrland som haft ovanligt blåsigt. Däremot var fjolårets april, 2020 alltså, ännu blåsigare, men det kanske ni redan har glömt? Varför vi har blåsiga vårar, vad statistiken säger om eventuella klimattrender och hur väderminnet för vind fungerar tänkte jag till om tidigare i veckan.

Övervägande kallt

Sammantaget blev april kallare än normalt i söder men lite varmare än normalt längre norrut, och det sett till den nya referensperioden 1991–2020. I grova drag syns en tydlig skillnad på avvikelsekartan från söder till norr. I snitt blev medeltemperaturen 0–2 grader under det normala i södra och delvis mellersta Sverige, och övervägande 0–1 grad över normalt längre norrut. Hade vi däremot fortsatt legat kvar i den gamla referensperioden 1961–1990 hade årets april varit varmare än normalt i stora delar av landet. Skillnaden i medeltemperatur mellan de två olika referensperioderna är nämligen i grova drag 0,5–1,5 grader varmare nu än tidigare i norr och i söder är förändringen mestadels 1–2 grader.

För att hitta en varmare april än årets räcker det med att i söder backa till i fjol, 2020, och i norr till i förfjol, 2019. Senast vi däremot hade kallare i april än i år i norr var 2020 och 2017, och i söder mestadels 2013 och 2012. Dock finns säkert en del platser i söder som inte noterat en lika kall april som årets på länge, men årets april är ändå klart varmare än rekordkalla aprilmånader såsom 1902, 1929 och 1966.

I absoluta tal hade bästkustens Göteborg varmast i landet i april med en medeltemperatur på 6,8 grader, vilket ändå är 0,9 grader lägre än deras normalvärde 7,7 grader för den nya referensperioden 1991–2020. Hade vi dock fortsatt legat kvar i den gamla referensperioden hade Göteborg haft 1,0 grader varmare än normalt i april, så det som var normalt före årsskiftet är nu onormalt när vi nu jämför med den nya referensperioden. Skiftet gjordes i Sverige liksom internationellt, och till nästa byte av referensperiod skiljer bara 10 år, mot tidigare 30 år. Den förändringen beror helt enkelt på att klimatet ändras så pass snabbt numera att normalvärdena behöver uppdateras oftare för att tydligare spegla vädrets skiftningar mot faktiskt rådande klimat. Kallast i landet var det i april i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Där var medeltemperaturen 5,9 minusgrader, vilket är 0,1 grad över deras nya normalvärde på 6,0 minusgrader. Störst positiv avvikelse mot det normala hade Pite-Rönnskär vid nordligaste Västerbottenskusten (ja, stationen ligger i Västerbotten trots att Piteå ingår i namnet) med 1,4 grader över normalt, 2,0 grader mot normala 0,6 grader. Störst underskott i april var 1,9 grader, det hade såväl Tomtabacken på Sydsvenska höglandet söder om Jönköping i Småland, 3,2 grader mot normala 5,1 grader, som Sylarna i Jämtlandsfjällen, 4,2 minusgrader mot normala 2,3 minusgrader.

Övervägande torrt

Månaden var mestadels torrare än brukligt i landet, och då sett till den nya referensperioden 1991–2020. Ett par regn- och snöväder har berört delar av landet, vilket gjort att främst nordöstra Norrland fått mer nederbörd än normalt, lokalt till och med mycket mer än vanligt. Men i större delen av landet alltså torrare än normalt, delvis med mindre än hälften av det normala. Det gäller främst sydöstra Götaland och längs västkusten, men även lokalt i Jämtland och Lappland. Skillnaden mellan de två referensperioderna uppvisar en viss ost-västlig skillnad, där april blivit allmänt sett torrare än tidigare i främst sydost, men blötare än tidigare i väster i och med den nya referensperioden 1991–2020. I övrigt är skillnaderna relativt små i större delen av landet (mindre än 10 %), så en avvikelsekarta baserad på den tidigare referensperioden 1961–1990 hade sett snarlik ut den som nu gäller när vi jämför med det ”nya normala”.

Nederbördens avvikelse är alltid mer lokal än temperaturens, så därför finns det såväl torrare som blötare aprilmånader på senare år. En rejält torr april hade vi senast i landet 2019, medan 2016 var en övervägande blöt historia, frånsett delar av östra Götaland där vi måste backa bandet till 2012 för att hitta en tydligt blöt april.

Mest nederbörd i millimeter räknat i april föll i Lövånger i nordöstra Västerbotten, och där föll så gott som hälften av det på bara ett dygn. Normalt får Lövånger 33 mm i april sett till den nya referensperioden 1991–2020, och den 23 nu föll det 43 mm där. Sammanlagt fick man ihop 86 mm, vilket är 263 % av normalt, så även i procent av det normala räknat fick Lövånger klart mest nederbörd i landet i april. Näst mest i april fick Kypäsjärvi sydost om Kalix i Norrbotten med 63 mm (181 %), så det var med marginal som Lövånger fick mest. Mer om Lövångers nederbördsmängd den 23 senare i denna krönika när jag redovisar månadens väder i skaplig kronologisk ordning.

Övervägande soligt

Solen sken mer än vanligt i april, delvis mycket mer. Dock inte rekordsoligt någonstans. Av landets fåtal solskensmätare var det bara den i Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen som inte nådde upp till normalt antal soltimmar under månaden.

Det var även där som solen sken minst i april, endast 133 timmar. Nordkoster i yttre norra bohuslänska skärgården fick mest sol i landet med 318 timmar, vilket faktiskt bara är några timmar färre än rekordsoliga 2019 då man nådde 325 timmar. Ska kanske sägas att mätningarna inleddes relativt sent där, först 2006.

Soligt blev blåsigt över påsk

Månaden inleddes med påskhelgen, där det inledningsvis var mest soligt med lite försiktig vårvärme som gällde. Toppnoteringen blev 14,3 grader i Oxelösund vid Södermanlandskusten på påskdagen den 4.

Under påskhelgen började dock vinden ta i, som en föraning om det omslag som var på gång i slutet av helgen. Månadens högsta medelvind och byvind noterades i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på påskaftonens kväll den 3. Det blåste orkanvindar på 35 m/s, och byvinden var som högst 40 m/s. Detta tillfälle blev aprils enda med storm i fjällen. Över hav blåste inga stormarvindar alls i april, utan högst medelvind över svenska farvatten blev 23 m/s i Måseskär utanför Orust vid Bohuskusten på eftermiddagen den 9.

I ett stråk genom norra Götaland och sydligaste Svealand noterades däremot mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) på kvällen den 3 och in på natten till den 4:
22 m/s i Såtenäs vid Vänerns strand mellan Vänersborg och Lidköping i Västergötland,
21 m/s i Hällum nordost om Vara i Västergötland,
21 m/s i Floda i inre Södermanland,
21 m/s i Kilsbergen-Suttarboda väster om Örebro i Närke
och 21 m/s i Eskilstuna vid Mälarens södra strand i Södermanland.

Det skulle dock komma att blåsa ännu kraftigare senare i månaden, så mer om månadens byiga vind är att vänta senare i denna digra krönika.

Bakslag nummer 1 kom i påskhelgen

I slutet av påsken slog det om när kallare luft tog över norrifrån. Omslaget inleddes på påskdagen den 4 när kallare luft tryckte på från nordväst. Under annandagen den 5 svepte kalluften vidare ner över hela landet. Det snöade en del också, och snön återkom till stora delar av Svealand och nordligaste Götaland, och lokalt även på Sydsvenska höglandet.

Mest nysnö i Götaland hade i Godegård nordväst om Linköping i nordvästra Östergötland med 3 cm på annandagens morgon den 5, medan Fredriksberg i sydvästra Dalarna fick mest i Svealand med sina 10 cm. Bägge hade barmark innan, och i Godegård dröjde det sedan till den 8 innan det åter var barmark, men i Fredriksberg var det övervägande barmark igen redan morgonen därpå. Det rapporterades om välta träd i närheten av Sunne i Värmland efter att hårda vindbyar och blötsnö passerat under natten, och själva snöande gav problem i trafiken, bland annat på E20 genom Närke.

Snöbyar följde i fjällen i nordvästvinden, så dygnet därpå ökade snödjupet med 23 cm snö i Myskelåsen i Härjedalsfjällen från 20 cm på morgonen den 5 till 43 cm morgonen därpå. I Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen ökade snödjupet med 22 cm, från 78 cm till prick 100 cm.

Påskhelgens bakslag gav även ett ovanligt lågt lufttryck i april med som lägst 963,7 hPa i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten på annandagens sena eftermiddag den 5. Det är det lägsta lufttrycket i april i landet sedan 1980 och det fjärde lägsta genom alla tider. Så sent som i fjol var det nästan lika lågt, men inte riktigt. Som jämförelse bör nämnas att det svenska aprilrekordet lyder på 960,4 hPa satt i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen den 6 april 1943.

Stormby i Södermanland

Den 9 passerade ett snöfall österut i norr, och störst snödjupökning noterades i Glommersträsk sydost om Arvidsjaur i ostligaste Lappland med 21 cm när man gick från 60 cm på morgonen den 9 till 81 cm morgonen därpå. I millimeter räknat föll där 17 mm det dygnet, och som mest i landet föll cirka 20 mm. Dels som snö i norr, men även i samband dem det regn som snabbt svepte förbi Västkusten natten till den 9 (i statistiken hamnar det på nederbördsdygnet den 8), för att sedan till stor del klinga av på sin vidare färd österut på dagen.

Men framför allt blåste det rejält byigt i söder den 9. Månadens enda stormby över inlandet noterades då i Floda. Här samtliga platser som fick mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) eller mer den dagen:
25 m/s i Floda,
24 m/s i Karlsborg vid Vätterns västra strand i norra Västergötland,
23 m/s på Visby flygplats på Gotland,
22 m/s i Såtenäs,
21 m/s i Norrköping i Östergötland,
21 m/s i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge,
21 m/s i Malexander i södra Östergötland,
21 m/s i Malmslätt strax väster Linköping i Östergötland,
21 m/s i Kolmården-Strömsfors norr om Bråviken i nordligaste Östergötland,
21 m/s i Kilsbergen-Suttarboda,
21 m/s i Adelsö i Mälaren i sydöstra Uppland
och 21 m/s i Hällum.

I den kraftiga västvinden den dagen drog lokala regn- och åskskurar förbi över främst inre och västra Svealand, och sammanlagt noterades 120 blixtar det dygnet. Det är med råge årets hittills mest åskfrekventa dygn. Men då ska sägas att den egentliga åsksäsongen inte inletts än. Åska är ju ett uttalat fenomen för sommarhalvåret, så när säsongen startar från år till år beror på när värmen kommer igång, så oftast pratar man om högsäsong för åska under perioden maj–september.

Kyla i 10 dagar

Omslaget som inleddes i slutet av påskhelgen följdes av en tio dagar lång svit med kyligt väder i landet. Det var under denna period den 5–14 som månadens lägsta temperatur noterades i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 24,8 minusgrader i Rensjön nordväst om Kiruna i norra Lappland den 9,
i södra Norrland 17,7 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 11,
i Svealand 12,7 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 8
och i Götaland 9,0 minusgrader i Skövde i Västergötland den 5.

I söder avslutades månaden också med osedvanligt kalla nätter, men mer om det i slutet av denna krönika. För månaden som helhet var det ändå Skövdes notering som stod sig som Götalands lägsta apriltemperatur.

Bakslag nummer 2 kom söderifrån

Den 11–12 anlände ett snöväder söderifrån in över landet. Ganska snabbt slog det över i regn när mildare luft följde söderifrån. I millimeter räknat föll 15–30 mm i ett stort område i Götaland, Svealand, sydöstra Norrland och vidare upp längs Norrlandskusten den 12, följt av färre millimetrar när allt under försvagning dra bort åt nordost den 13.

Från inre Götaland och norrut blev det ett kvarliggande snötäcke, så på morgonen den 12 var det åter vitt på många håll. Mest nysnö i Götaland fick även denna gång Godegård, nu med 7 cm. Även i Svealand en repris med Fredriksberg, men nu tillsammans med Avesta i sydligaste Dalarna, bägge med 15 cm. Det tog sedan en eller några dagar innan även detta snötäcke var ett minne blott, och den 15–21 var det officiellt barmark i hela Götaland.

Mest snö föll längre norrut, i delar av Jämtland med dryga 20 cm som mest. De platser som noterade en snödjupsökning på minst 20 cm från morgonen den 12 till och med morgonen den 13 var Handsjön i södra Jämtland med 24 cm (från 28 cm till 52 cm), Marby vid Storsjöns sydvästra strand i Jämtland med 24 cm (från 6 cm till 30 cm), Kindsjön väster om Sysslebäck i norra Värmland med 20 cm (från 6 cm till 26 cm) och Åsarna i södra Jämtland med 20 cm (från 10 cm till 30 cm).

Torr vårvärme gav första 20-gradersdagen

Den 15–17 tog vårvärmen över alltmer, och en torr period följde där dygnen den 18 och 19 var helt utan mätbar nederbörd i landet. Därtill även ett halvt dygn före och ett halvt dygn efter, så under tre dygn, från kvällen den 17 till och med kvällen den 20 föll ingen mätbar nederbörd alls på någon av landets mätstationer.

Solen sken och dagstemperaturen steg, för att till slut nå 20-gradersstrecket. Dittillsvarande årshögstanoteringen i landet, 19,7 grader den 30 mars, fick se sig slagen. Först med några tiondelar när Markaryd i sydvästra Småland nådde 20,2 grader den 18, följt av 20,4 grader i Göteborg dagen därpå. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev följande:
I Götaland 20,4 grader i Göteborg den 19,
i Svealand 19,1 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 18,
i södra Norrland 18,5 grader i Torpshammar i inre Medelpad den 19
och i norra Norrland 15,7 grader i Älvsbyn i nordväst om Piteå i södra Norrbotten den 19.

Närapå sommar

Värmen gjorde att den meteorologiska våren tog nya kliv över landets nordligaste delar så att det sedan den 15 bara är delar av fjällvärlden som fortsatt har meteorologisk vinter per definition.

Det var till och med så att en sextett av stationer i söder var på vippen att få sommar. För det krävs fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur över 10 grader varje enskilt dygn. Men det slutade med fyra sommarvarma dygn den 17–20 i Malmö, Lund, Helsingborg och Osby i Skåne samt i Karlshamn i Blekinge och i Göteborg.

Bakslag nummer 3 gav mest snö i söder

Månadens tredje bakslag blev också det kraftigaste med mest utbrett och djupast snötäcke söderut i landet. Det började den 21 när kallare luft tryckte på från nordväst. Ett band med regn och snö drog sakta under förstärkning ner åt sydost den 21–22 så att kalluften kunde etablera sig igen i hela landet. I millimeter räknat föll sammanlagt uppåt 30 mm som mest, merparten under dygnet den 21.

I Götaland la sig uppåt en decimeter nysnö. Men nej, faktiskt inte i Godegård denna gång. Istället toppades snödjupslistan i Götaland av Falköping i Västergötland och i Malmbäck sydost om Jönköping i Småland med vardera 10 cm på morgonen den 22. I Svealand var det åter Fredriksberg som noterade störst nysnömängd med 15 cm.

Snödjupet på morgonen den 22 var faktiskt månadens största i Götaland, och för de olika landsdelarna var maximalt aprilsnödjup enligt följande:
I norra Norrland 155 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 8–9 (men då bör det kanske påpekas att det sedan saknas snödjupsdata därifrån den 10–20),
i södra Norrland 115 cm i Storlien-Storvallen den 10–14,
i Svealand 34 cm i Särna den 13
och i Götaland nyss nämnda 10 cm i Falköping och i Malmbäck den 22.

Snöandet återkom efter Finlandsturné

Kraftiga nord- och nordvästvindar förde ner kalluften över landet. Tågtrafiken vid norra Västkusten berördes av inställda avgångar efter att träd blåst ner över spåren. Månadens högsta byvind för en kuststation noterades till stormbyar på 29 m/s i Väderöarna i yttre skärgården i norra Bohuslän kring midnatt den 21–22, medan medelvinden kulminerade på 22 m/s. Samtidigt blåste det lokalt mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) över land i västra Götaland:
22 m/s i Helsingborg i Skåne,
22 m/s i Såtenäs
och 21 m/s i Hällum.

Snöandet tog en lov in över norra Baltikum och Finland för att sedan åter svepa in österifrån över Västerbotten och Norrbotten den 23. Med förstärkning i nordostvinden över ett öppet Bottenviken snöade det rejält in mot Skelleftebukten och den del av Västerbotten som ”sticker ut” mot nordost. Enda noteringen om 30 mm eller mer i smält form på ett dygn i april föll just där, i Lövånger med hela 43 mm. Det resulterade i 29 cm djupare snö, och det blev även månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn i april när man gick från 3 cm på morgonen den 23 till 32 cm morgonen den 24. Även lite längre norrut, i Piteå i södra Norrbotten, ökade snödjupet med över två decimeter det dygnet. Närmare bestämt med 25 cm, när man gick från barmark innan till 25 cm av vinterns vita guld liggandes på backen på morgonen den 24.

Aprilväder månaden ut

Efter månadens sista bakslag den 21–22 med tillbakaslängen den 23 var det mest klassiskt aprilväder som gällde. Mycket stackmoln bildades dagtid och vissa växte till sig så pass att de gav ifrån sig byar av snö, blötsnö, regn eller snöhagel. Dessutom, eftersom luften så här års är torr och kylig, så hinner en del av nederbörden avdunsta på väg ner. Då hänger det istället fallstrimmor likt draperier under molnen. Lika fascinerande och vackert varje vår, och ett vårtecken som gott som något. Även tidigare under månaden var det många aprilvädersdagar, så i år har månaden verkligen levererat ”sitt” typiska väder, som ju givetvis även kan dyka upp i såväl mars som maj beroende på hur väderläget är. Det är kylig och torr luft som fordras, och därtill en sol som sätter igång de vertikala luftrörelserna som krävs för att moln ska bildas. Det är samma ingredienser som behövs om man ska få till byig vind, som ju är ett välkänt (men kanske inte så välkommet?) kännetecken för våren och vårt lynniga aprilväder.

Snön i söder smälte igen till slut, och sedan den 27 är det nu åter officiellt barmark i hela Götaland. Samtidigt har snögränsens egentliga sydkant sakta men säkert förskjutits norrut, och det i princip sedan vårvärmen kom i månadens mitt. De avslutande kyliga dygnen bromsade visserligen upp avsmältningstakten något, men snögränsen kryper ändå sakta men säkert vidare norrut nu, speciellt i kustområdena. Man kan även ana en viss minskning av snödjupet i inlandet längre norrut också, men det går långsamt. Än är det mycket snö som ska smälta, så vi lär få återkomma till hur vårfloden i norr kommer te sig i år. Så länge nätterna är kalla är avsmältningstakten låg, så vi får vänta ett tag till på de stora vattenmassornas framfart ner mot kusten.

Havsisen har i stort sett följt snöutvecklingen under månaden. En viss minskning av is i Bottenviken syntes under månadens avslutning, och det efter en allmänt lindrig isvinter.

Osedvanlig kyla i söder

Under månadens sista dygn var nätterna delvis väldigt kalla långt söderut i landet. På flera platser var det flera decennier sedan det var lika kallt så sent på säsongen som i år. Det gäller exempelvis 5,0 minusgrader på Kalmar flygplats i Småland den 26, för det är den lägsta temperatur som uppmätts där så sent på säsongen sedan 1978. Natten därpå hade småländska Ljungby 6,4 minusgrader, lägst sedan 1981, och natten till den 28 noterades 2,0 minusgrader i Malmö, vilket är kallast där så sent på säsongen sedan 1976.

Två platser sticker här ut extra mycket genom att de noterade nya ”så-här-sent-på-säsongen”-rekord:
4,5 minusgrader i Halmstad i Hallandden 27 är lägre än det tidigare rekordet 3,1 minusgrader den 28 april 1978 och den 30 april 1962 (mätningarna inleddes 1945)
2,5 minusgrader i Helsingborg den 27 är lägre än det tidigare rekordet 2,0 minusgrader den 28 april 1978 (mätningarna inleddes 1945)

I Halmstad har det genom åren mätts temperatur på fyra olika platser, så sett till hela den långa Halmstad-serien (startår 1871) finns bara ett lägre värde så här sent på säsongen, och det är 6 minusgrader den 30 april 1886.

Många är nog ganska less på de kyliga nätterna och vårvärmens tama försök på dagarna, och hoppas på att lynniga april kommer övergå i sköna maj. Inte minst om man valde att fira valborg utomhus, givetvis följandes gällande pandemirestriktioner. Och då antagligen huttrandes, för det var ju så månaden avslutades. Med en sista småkylig aprildag, och där temperaturen sedan sjönk grad för grad under kvällen, för att under natten nå ner på minussidan i större delen av landet.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer